Trädgårdshistoria
Kursen behandlar trädgårdshistoria med fokus på Europa och Sverige i en idémässig och samhällelig kontext. I kursen studeras trädgårdshistoria med uppmärksamheten riktad mot sambanden mellan material, funktion och estetik, liksom relationerna mellan inom- och utomhusmiljöer. Här berörs även de olika yrkesrollerna i förhållande till en trädgårds eller parks uppbyggnad, bruk och vård, liksom hur trädgårdshistorisk kunskap kan användas som utgångspunkt i trädgårdsgestaltning.
Litteraturstudier, föreläsningar, seminarier, exkursioner och en individuell skriftlig övningsuppgift ger träning i beskrivning och analys av en enskild trädgårdsanläggning i en idémässig och samhällelig kontext. Kursen är ett led i programmens generiska progression för akademiskt skrivande.
Seminarier, exkursioner och övningsuppgift är obligatoriska.
Kursvärdering
Andra kursvärderingar för LK0340
Läsåret 2024/2025
Trädgårdshistoria (LK0340-40154)
2025-03-25 - 2025-05-01
Läsåret 2023/2024
Trädgårdshistoria (LK0340-40072)
2024-03-20 - 2024-04-25
Läsåret 2022/2023
Trädgårdshistoria (LK0340-40165)
2023-03-22 - 2023-04-27
Läsåret 2021/2022
Trädgårdshistoria (LK0340-40128)
2022-03-24 - 2022-05-01
Läsåret 2020/2021
Trädgårdshistoria (LK0340-40031)
2021-03-24 - 2021-05-02
Läsåret 2019/2020
Trädgårdshistoria (LK0340-40103)
2020-03-25 - 2020-04-30
Kursplan och övrig information
Kursplan
LK0340 Trädgårdshistoria, 7,5 Hp
Garden HistoryÄmnen
Trädgårdsvetenskap LandskapsarkitekturUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Enda modul | 7,5 | 0001 |
Fördjupning
Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskravGrundnivå (G1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande:- Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c
- Naturkunskap 2
- Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1
Mål
Kursen syftar till att ge studenten grundläggande kunskaper i europeisk trädgårdshistoria som ett redskap för de framtida yrkesrollerna. Syftet är att ge studenten förståelse för trädgårdens form och innehåll som ett uttryck för människans behov och värderingar. Ett ytterligare syfte är att utveckla färdigheter i akademiskt skrivande som ett sätt att redovisa och kommunicera och som en del i progressionen på programmen.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
Redogöra för huvuddragen i den europeiska trädgårdshistorien avseende tidsepok, funktion, rumsgestaltning, växtkomposition och materialanvändning.
Tillämpa sina kunskaper om trädgårdshistoriska grunddrag i analys av en given plats i en akademisk skriftlig övningsuppgift.
Förstå hur kunskap om trädgårdshistoria är relevant och kan användas i de framtida yrkesrollerna.
Innehåll
Kursen behandlar trädgårdshistoria med fokus på Europa och Sverige i en idémässig och samhällelig kontext. I kursen studeras trädgårdshistoria med uppmärksamheten riktad mot sambanden mellan material, funktion och estetik, liksom relationerna mellan inom- och utomhusmiljöer. Här berörs även de olika yrkesrollerna i förhållande till en trädgårds eller parks uppbyggnad, bruk och vård, liksom hur trädgårdshistorisk kunskap kan användas som utgångspunkt i trädgårdsgestaltning.
Litteraturstudier, föreläsningar, seminarier, exkursioner och en individuell skriftlig övningsuppgift ger träning i beskrivning och analys av en enskild trädgårdsanläggning i en idémässig och samhällelig kontext. Kursen är ett led i programmens generiska progression för akademiskt skrivande.
Seminarier, exkursioner och övningsuppgift är obligatoriska.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Närvaro och deltagande i övningar, seminarier och exkursioner.
Godkänd skriftlig övningsuppgift inklusive muntlig presentation, samt godkänd skriftlig tentamen.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Seminarier, exkursioner och övningsuppgift är obligatoriska.Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Kurslitteraturen består av utdrag ur en kursbok samt ett antal andra texter. I listan nedan är texterna grupperade utifrån föreläsningarna i schemat. Texterna är valda för att delvis repetera och delvis komplettera det som föreläsarna tar upp. Tillsammans med föreläsningarna utgör texterna grunden till kursens kunskapsseminarier. Läs med fokus på bilderna – du ska kunna berätta vad du ser och varför det ser ut som det gör. Kursboken, liksom mycket övrig text, är inläst via Legimus.
All läsning utom kursboken finns tillgänglig i Canvas.
/Anna Jakobsson, 2026-01-26
Kursbok:
Hobhouse, Penelope (med bidrag av Ambra Edwards) (2019). The Story of Gardening. 2:a upplagan. Pavilion Books.
ca 200 av 500 sidor ingår. Skaffa den via nätbokhandeln, låna av någon i åk 2-3 eller låna den från Alnarpsbibliotekets kurslitteraturhylla (finns i flera ex). OBS! läsanvisningarna nedan bygger på upplaga 2 från 2019. The US Edition från 2020 fungerar också, men inte upplaga 1 från 2002.
Antikens trädgårdskultur
Hobhouse, Penelope (2019). The Story of Gardening. Pavilion Books. [sid. 11-70, 59 sidor]
Kulturväxternas tidiga introduktionshistoria i Norden
Heimdahl, Jens (2021). Förhistoriska kulturväxter. I: Andréasson Sjögren, Anna; Heimdahl, Jens & Wiking Leino, Matti (2021). Svensk trädgårdshistoria: förhistoria och medeltid. Kungl. Vitterhetsakademien, sid. 50 och 51. [2 sid]
Medeltidens trädgårdskultur
Hobhouse, Penelope (2019). The Story of Gardening. Pavilion Books. [sid. 101-121, 20 sid]
Jakobsson, Anna (2013). Landskapsarkitekturens historia i Sverige 1100-1650. I*: Guide till Svensk Landskapsarkitektur*. Arkitektur förlag, sid. 203-207. [första halvan av texten, ca 2 sid]
Antikens pånyttfödelse under renässansen – den gudomliga geometrins trädgårdar
Hobhouse, Penelope (2019). The Story of Gardening. Pavilion Books. [sid. 125-143, 18 sid]
Jakobsson, Anna (2013). Landskapsarkitekturens historia i Sverige 1100-1650. I*: Guide till Svensk Landskapsarkitektur*. Arkitektur förlag, sid. 203-207. [andra halvan av texten, ca 2 sid]
Barockens anläggningar – de långa, rika, räta linjerna
Hobhouse, Penelope (2019). The Story of Gardening. Pavilion Books. [sid. 147 till halva 167 + sid. 182-187, 25 sidor]
Olausson, Magnus (2013). Landskapsarkitekturens historia i Sverige 1650-1780. I:* Guide till Svensk Landskapsarkitektur*. Arkitektur förlag, sid. 207-213. [6 sid]
____________________________________läs hit inför kunskapsseminarium 1
Med naturen som förebild – om 1700-talets landskapsparker
Hobhouse, Penelope (2019). The Story of Gardening. Pavilion Books. [sid. 229-262, 33 sidor]
Waern, Kolbjörn (2013). Landskapsarkitekturens historia i Sverige 1780-1850. I:* Guide till Svensk Landskapsarkitektur*. Arkitektur förlag, sid. 213-219. [6 sid]
Den offentliga parkens århundrade – 1800-talets parker och trädgårdar
Blennow, Anna-Maria (1995). Europas trädgårdar. Signum. [Stadsparkerna, sid. 253-266, 13 sidor]
Hobhouse, Penelope (2019). The Story of Gardening. Pavilion Books. [sid. 265-274, 9 sidor]
Håkansson, Elin G. (2013). Landskapsarkitekturens historia i Sverige 1850-1920. I:* Guide till Svensk Landskapsarkitektur*. Arkitektur förlag, sid. 219-225. [5 sid]
Flinck, Maria (1994). Tusen år i trädgården. Från Sörmländska herrgårdar och bakgårdar. Rabén Prisma. [Kapitlet Väckt odlingslust, sid. 157-179, 21 sid]
**Arts & Crafts-rörelsen, Trädgårdsstäder, koloni- och egnahemsträdgårdar **
Hobhouse, Penelope (2019). The Story of Gardening. Pavilion Books. [sid. 415 till och med 432, 17 sidor]
Blennow, Anna-Maria (1995). Europas trädgårdar. Signum. [Trädgårdsstäder och trädgårdsförstäder sid. 291-312, 21 sidor]
Jakobsson, Anna (2018). The Edible Garden in the Swedish 'Egnahem': A Family Affair in the Nation's Interest. Bulletin för trädgårdshistorisk forskning nr 31/2018, sid. 14-17. [4 sid] Hela numret av tidskriften är tillgängligt via: https://www.gardenhistoryforum.org/bulletin/ (se nr 31, 2018)
____________________________________läs hit inför kunskapsseminarium 2
Om bevarande, vård och restaurering – principer och praktik
Bonnier, Ann-Catherine & Lundquist, Kjell (1994). Historiska parker och trädgårdar: ett arv att vårda och sköta. Riksantikvarieämbetet. [sid. 6-10, 5 sidor]. Tillgänglig via: https://app.raa.se/open/arkivsok/document?uri=https:%2F%2Fpub.raa.se%2Fdokumentation%2Fa2c553bc-d877-4a38-bce9-52c9c436b8d8 [2024-01-28].
ICOMOS-Sverige (2024). Florens-deklarationen. Aktuell översättning från 2009. Tillgänglig via: https://icomos.se/wp-content/uploads/2013/05/Florensdeklarationen_1982.pdf [2025-01-28].
Modernismen, postmodernismen, kvinnliga pionjärer och bostadsgårdarnas utveckling under 1900-talet (två-tre olika föreläsningar)
Andersson, Thorbjörn (2013). Landskapsarkitekturens historia i Sverige 1920-1990. I:* Guide till Svensk Landskapsarkitektur*. Arkitektur förlag, sid. 225-239. [14 sid]
Blennow, Anna-Maria (1995). Europas trädgårdar. Signum. [kapitlet Modernismens trädgårdskonst sid. 313-362, 49 sidor]
Dümpelmann, Sonja & Beardsley, John (2015). Introduction: women, modernity, and landscape architecture. In: Dümpelmann, S. & Beardsley, J. (red.). Women, modernity, and landscape architecture. Routledge, sid. 1-15. [13 sidor]
Gustavsson, Eva (2023). Delar av kapitlet Prydnads- och landskapsväxter. I: Svensk trädgårdshistoria: 1800- och 1900-tal, med bidrag av Allan Gunnarsson, Eva Gustavsson, Åsa Klintborg Ahlklo, Catharina Nolin, Inger Olausson, Matti Wiking Leino. Kungl. Vitterhetsakademien, sid. 301-345. [44 sidor]
Kling, Anders (2013). Landskapsarkitekturens historia i Sverige 1990-2010. I:* Guide till Svensk Landskapsarkitektur*. Arkitektur förlag, sid. 239-247. [9 sid]
Persson, Agneta och Persson, Bengt (1995). Svenska bostadsgårdar 1930*‐*59. Byggforskningsrådet. [sid 25-33, sid. 53-75, 30 sidor]
Kyrkogårdens gröna kulturarv
Lundquist, Kjell (1992). Från beteshage till trädgård – kyrkogårdens historia. I: Bucht, Eivor (red.), Kyrkogårdens gröna kulturarv. Stad & Land nr 103. Movium, sid. 12-35. [23 sidor]
____________________________________läs hit inför kunskapsseminarium 3
[Totalt ca 460 sidor]