Landskapets historia och växtkännedom 1
Kursvärdering
Andra kursvärderingar för LK0294
Läsåret 2023/2024
Landskapets historia och växtkännedom 1 (LK0294-30138)
2024-01-15 - 2024-03-19
Läsåret 2022/2023
Landskapets historia och växtkännedom 1 (LK0294-30302)
2023-01-16 - 2023-03-21
Läsåret 2021/2022
Landskapets historia och växtkännedom 1 (LK0294-30130)
2022-01-17 - 2022-03-23
Läsåret 2020/2021
Landskapets historia och växtkännedom 1 (LK0294-30129)
2021-01-18 - 2021-03-23
Läsåret 2019/2020
Landskapets historia och växtkännedom 1 (LK0294-30031)
2020-01-20 - 2020-03-24
Läsåret 2018/2019
Landskapets historia och växtkännedom 1 (LK0294-30267)
2019-01-21 - 2019-03-25
Läsåret 2017/2018
Landskapets historia och växtkännedom 1 (LK0294-30060)
2018-01-15 - 2018-03-25
Kursplan och övrig information
Kursplan
LK0294 Landskapets historia och växtkännedom 1, 15,0 Hp
Landscape history and plant knowledge 1Ämnen
LandskapsarkitekturUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
Benämning | Hp | Kod |
---|---|---|
Svenska historiska landskap | 5,0 | 0501 |
Landskapsarkitekturens historia | 7,0 | 0502 |
Växtkännedom | 3,0 | 0503 |
Fördjupning
Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskravGrundnivå (G1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Förutom grundläggande behörighet, kunskaper motsvarande:- Matematik 3b alternativt Matematik 3c
- Naturkunskap 2 (alternativt Bi 1, Fy 1a, Ke 1 alternativt Bi 1, Fy 1b1+1b2, Ke 1)
- Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2
Mål
Syftet med kursen är dels att ge grundläggande kunskaper om människans historia i landskapet och i landskapsarkitekturens historia, dels att ge grundläggande kunskaper i växtkännedom med fokus på vedartade växter i avlövat tillstånd.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
Kunskap och förståelse
redogöra för huvuddragen i hur människan använt och format det svenska agrara landskapet genom historien
utifrån historiskt kartmaterial beskriva och analysera utvecklingen i ett landskap
redogöra för landskapsarkitekturens (trädgård, park, gestaltade landskap) viktigaste formspråk från de första bofasta kulturerna i världen till nutid, med fokus på Europa
sätta landskapsarkitekturens utveckling i relation till arkitektur- och idéhistorien samt samhällsutvecklingen i stort.
redovisa hur historiska exempel inom landskapsarkitektur förhåller sig till det omgivande landskapet
översiktligt beskriva växtrikets huvudgrupper med avseende på systematik, morfologi, och reproduktionsbiologi samt växtens relation till sin miljö
identifiera och korrekt namnge ett urval av träd och buskar i avlövat tillstånd med fokus på inhemska och naturaliserade arter
Färdighet och förmåga
tolka och jämföra historiska kartor med geologiska förhållanden och nutida kartor
rita upp och diskutera de typiska karaktärsdragen och formspråket i park- och trädgårdsanläggningar från olika tidsperioder
självständigt söka och samla information om växter samt i text och bild presentera relevant information för gestaltning med växter.
Innehåll
Kursen består av tre delkurser, svenska historiska landskap, landskapsarkitekturens historia och växtkännedom.
Svenska historiska landskap
I kursdelen studeras hur människan genom historien har använt och format det agrara landskapet utifrån de naturgivna förutsättningarna på platsen. I en obligatorisk uppsats analyserar studenterna förändringarna i ett landskap. Uppsatsen baseras på historiskt källmaterial som tolkas och jämförs med nutida kartor och geologiska förhållanden.
Kursdelen innefattar föreläsningar och en skriftlig examination samt författande av en mindre uppsats som innebär eget arbete med analys av historiska kartor.
Landskapsarkitekturens historia
Genom föreläsningar och litteraturstudier får studenten kunskap om utvecklingen inom landskapsarkitekturen i relation till den allmänna samhällsutvecklingen och idéhistoriska strömningar mm. Begrepp som är centrala för att kunna förstå och beskriva park- och trädgårdsanläggningar från olika tider studeras. Under handledning tränas tolkning av planer över trädgårdar, parker och gestaltade landskap. Obligatoriska exkursioner till olika anläggningar är en återkommande del i kursen. Under exkursionerna tränar studenten sin förmåga att ta till sig en anläggning och förstå dess bakgrund och på så sätt kunna placera in dem i ett historiskt sammanhang. Delen avslutas med skriftlig tentamen.
Växtkännedom
Genom föreläsningar och litteraturstudier får studenten grundläggande kunskaper om växters systematik, morfologi, reproduktionsbiologi och deras relation till sin omgivning samt betydelse inom landskapsarkitektur.
Kursdelen är i hög grad baserad på växtvandringar och egna studier utomhus där studenten lär sig att se skillnader på olika träd och buskars utseende och växtsätt dvs deras "arkitektur" som är särskilt tydlig i avlövat tillstånd. Studenten introduceras och tränas i studieteknik som är anpassad till inlärning av växter utomhus. Kursdelen avslutas med examination av växter som genomförs utomhus.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Kursen är uppdelad i tre delprov motsvarande de tre delkurserna. De olika delarna betygssätts var för sig och sammanvägs till ett slutbetyg vilket framgår av betygskriterierna.
Svenska historiska landskap 5 hp: Godkänd tentamen och godkänd uppsats.
Landskapsarkitekturens historia 7 hp: Godkänd tentamen, godkända övningsuppgifter samt aktivt deltagande i exkursioner och seminarier.
Växtkännedom 3 hp: Godkänd tentamen, godkända övningsuppgifter samt aktivt deltagande i seminarium.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Exkursioner ingår. Information om kostnader finns tillgänglig på kurshemsida fyra veckor före kursstart.Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för stad och land
Medansvariga:
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Svenska historiska landskap
Niklas Cserhalmi, Fårad mark: handbok för tolkning av historiska kartor och landskap, Bygd och natur, Tidskrift för hembygdsvård, (2021).
Boken beställs enklast direkt från Sveriges Hembygdsförbund.
S. Welinder "Jordbrukets ekologi" i S. Welinder, E. A. Pedersen & M. Widgren (red.) Jordbrukets första femtusen år, (Stockholm 1998)
Sidorna 21-43, se länk från Canvas.
Växtkännedom
Bodil Dahlman, Roger Elg, Sofia Eskilsdotter, Ulla Myhr, Johan Ronnesjö & Elias Stålnacke. Växtkompendium träd och buskar.
Tillgängligt som pdf via canvas.
Landskapsarkitekturens historia
Gunnarsson, Allan., Gustavsson, Eva., Klintborg Ahlklo, Åsa., Nolin, Catharina., Olausson, Inger. & Wiking Leino, Matti, Svensk trädgårdshistoria 1800-och 1900-tal. 2023, Kungliga Vitterhetsakademin, 511 sidor.
Hobhouse, Penelope, The Story of Gardening (Dorling Kindersley, [2002] 2020), 463 sidor.
(Ni rekommenderas välja utgåvan från 2019 eller 2020 då denna utgåva innehåller ett kapitel mer än den äldre utgåvan.)