Skriv ut Kursplan

Kursplan

KE0066 Kemi, ekologi och statistik, 15,0 Hp

Chemistry, Ecology and Statistics

Ämnen

Lantbruksvetenskap Kemi Kemi Lantbruksvetenskap

Utbildningens nivå

Grundnivå

Moduler

Benämning	Hp	Kod
Kemi	9,5	0202
Statistik	2,5	0203
Ekologi	3,0	0204

Fördjupning

Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
Grundnivå (G1N)

Betygsskala

Språk

Svenska

Förkunskapskrav

Behörighet till lantmästare-kandidatprogrammet

Mål

Den studerande utvecklar ett kemiskt, ekologiskt och statistiskt tänkande som grund för fortsatta studier inom det lantbruksvetenskapliga området. Kursen vill ge ett helhetsperspektiv där de tre ämnena integreras. Kunskaperna och färdigheterna ger studenten redskap att arbeta för en hållbar utveckling i yrkesrollen. Studenten tar aktivt och kritiskt del av samhällsdebatten inom den gröna sektorn.

• Kemi 9.5 hp

– Studenten kan redogöra för centrala kemiska begrepp och samband, speciellt de som är av betydelse för miljö och hållbar utveckling

– Studenten är orienterad om kemiska arbetssätt och metoder, förstår kvalitativa och kvantitativa lösningar av problem samt är orienterad om miljöledningssystem (ISO)

– Studenten kan identifiera de viktigaste organiska ämnesgrupperna

– Studenten kan ge exempel på samband mellan kemisk struktur och effekter på organismer och miljö av t.ex. halogenerade organiska ämnen, polyaromatiska kolväten (PAH), bromerade flamskyddsmedel, tungmetaller

– Studenten känner till centrala byggstenar i levande organismer och är orienterad om deras struktur och funktion, med speciellt fokus på proteiner och enzymer

– Studenten känner till grundläggande metabolism och viktiga kemiska samband i naturen

– Studenten är informerad om Sveriges miljömål och kan se sin roll att inom lantbrukets verksamhetsområde arbeta mot dessa på ett hållbart sätt

• Ekologi 3.0 hp

– Studenten kan förklara principerna för ekosystemets funktion, flöden och kretslopp

– Studenten kan redogöra för evolutionära processer samt diskutera biologisk mångfald och hur denna bevaras

– Studenten kan jämföra faktorer som påverkar populationsstorlek och populationstillväxt hos olika organismer, inklusive människan

– Studenten kan diskutera de ekologiska faktorer som påverkar våra möjligheter till ett långsiktigt, hållbart brukande av naturresurser

• Statistik 2.5 hp

– Studenten kan redogöra för statistisk bearbetning av jordbruksförsök, från försöksplanering till presentation av resultat på ett vetenskapligt korrekt sätt

– Studenten är förtrogen med de viktigaste principerna vid en statistisk analys och kan göra en statistisk analys med hjälp av datorn

– Studenten kan hitta och kritiskt granska statistiska resultat och figurer som produceras i olika medier

Innehåll

Kursen är uppdelad i tre moment som examineras var för sig:

1. Kemi (inkl. laborationer, seminarier och räkneövningar), 9.5 hp

2. Ekologi (inkl. projekt), 3.0 hp

3. Statistik (inkl. dator- och räkneövningar), 2.5 hp

Kursen utnyttjar olika undervisningsformer för att främja studentaktivitet och diskussion: lärarledda lektioner och övningar, flippat klassrum, SI-övningar, laborationer, seminarier, quizar och projektarbete.

Samverkan med det omgivande samhället belyses genom externa föreläsningar och undervisningen anknyts till internationell forskning genom presentationer och demonstrationer.

Kemimomentet

• Grundläggande teori och begreppsbildning inom ämnet kemi behandlas.

• Sveriges miljömål och andra miljö- och uthållighetsfrågor diskuteras ur ett kemiskt, socialt och etiskt perspektiv.

• Aktuella forskningsresultat som belyser den kemiska bakgrunden till olika miljöproblem som hindrar en hållbar utveckling diskuteras.

• Föreläsningar, seminarier: Fundamentala kemiska lagar och samband, reaktionsformler, kemiska beräkningar, enkla redoxprocesser, ämnesklassen syror och baser, pH och pOH, betydelsen av buffertsystem diskuteras.

• De viktigaste organiska ämnesgruppernas egenskaper och nomenklatur studeras.

• Exempel på miljöföroreningar och samband mellan kemisk struktur och biologiska effekter diskuteras.

• Moderna analysmetoder och exempel på deras användningsområden tas upp.

• Molekyler i levande organismer, deras struktur och funktion samt centrala processer behandlas.

Räkneövningar:

• Problemlösning med fokus på lösningsstrategier tränas i mindre grupper, både lärar- och studentledda.

Laborationer:

• Grundläggande analystekniker som titrering och gravimetri tränas. Några av resultaten behandlas och diskuteras vidare under statistikmomentet.

• Studenterna analyserar egna jordprover med ISO 10390 metoden och relaterar till försurningen i olika delar av Sverige.

• Ett vetenskapligt arbetssätt och tänkande tillämpas och rapportskrivning avpassad för den framtida yrkesrollen tränas.

Ekologimomentet

Föreläsningar:

• Evolutionär ekologi, beteendeekologi och artbildning behandlas.

• Definition av biologisk mångfald, argument och strategier för bevarande och mångfaldens betydelse för att leverera ekosystemtjänster till de gröna näringarna diskuteras.

• Ekosystemets funktion, energiflöden, näringsämnescirkulation och samband mellan olika näringsnivåer tas upp. Inom samhällsekologin studeras stabilitet och succession.

• Populationsreglerande faktorer, processer, interaktioner, olika reproduktionsmönster samt olika arters störningskänslighet diskuteras.

• Människans påverkan på utformningen av agroekosystem och naturliga ekosystem belyses och förutsättningar för ett långsiktigt hållbart brukande diskuteras.

Projekt:

• Studenterna arbetar med Artportalen för att visa hur förekomsten av organismer styrs av evolutionär historia, landskapsfaktorer m.m. Arternas förekomst relateras till studenternas egna närmiljöer.

• Delar av materialet från projektet används i statistikmomentet för en översiktlig analys av hur olika faktorer samverkar i landskapet.

Statistikmomentet

• Statistiska begrepp och metoder som används inom det agrara området behandlas.

Föreläsningar:

• Förståelse för hur ett jordbruksförsök läggs upp och analyseras med hjälp av t.ex. randomisering, hypoteser, konfidensintervall, t-test och variansanalys.

• Studenten skiljer olika metoder och begrepp åt samt beskriver hur man kritiskt kan granska den mångfald studier som presenteras i media.

Räkneövningar:

• Problemlösning för att förstå principerna bakom beräkningarna som oftast utförs med hjälp av datorn.

Datorövningar:

• Studenterna använder Excel för att lösa statistiska problem och även illustrera statistiska begrepp med hjälp av simulering.

Betygsformer

Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

Godkända skriftliga tentamina, godkänt deltagande i seminarier, godkända laborationsredogörelser samt deltagande i andra obligatoriska moment.

• Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
• Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
• Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ner, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
• För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken

Övriga upplysningar

• Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
• Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.

Ytterligare information

För begränsning av antalet tentamenstillfällen, se regelsamling för utbildning vid SLU.

Ansvarig institution/motsvarande

Institutionen för växtskyddsbiologi