Samhällsvetenskapliga teorier för hållbar utveckling
Syftet med kursen är att ge studenterna kunskaper i hur samhällsvetenskapliga teorier kan användas för att förstå komplexa samhälls- och hållbarhetsfrågor som en förberedelse för fortsatta studier och självständiga arbeten (examensarbeten). Kursen ger studenterna en förståelse för hur teorier används i genomförandet av vetenskapliga arbeten inom hållbar utveckling.
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
HU0006-10183 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Andra kursvärderingar för HU0006
Läsåret 2024/2025
Samhällsvetenskapliga teorier för hållbar utveckling (HU0006-10164)
2024-09-02 - 2024-10-31
Läsåret 2023/2024
Samhällsvetenskapliga teorier för hållbar utveckling (HU0006-10390)
2023-08-28 - 2023-10-30
Kursplan och övrig information
Kursplan
HU0006 Samhällsvetenskapliga teorier för hållbar utveckling, 15,0 Hp
Social science theories in sustainable developmentÄmnen
Hållbar utvecklingUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Enda modul | 15,0 | 0001 |
Fördjupning
Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravGrundnivå (G1F)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 30 hp hållbar utveckling.Mål
Syftet med kursen är att ge studenterna kunskaper i hur samhällsvetenskapliga teorier kan användas för att förstå komplexa samhälls- och hållbarhetsfrågor som en förberedelse för fortsatta studier och självständiga arbeten (examensarbeten). Kursen ger studenterna en förståelse för hur teorier används i genomförandet av vetenskapliga arbeten inom hållbar utveckling.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- beskriva och förklara olika vetenskapsteoretiska perspektiv
- beskriva huvuddragen i den samhällsvetenskapliga forskningshistorien
- beskriva, problematisera och använda vanliga samhällsvetenskapliga teorier inom hållbar utveckling
- förstå och använda viktiga teoretiska begrepp inklusive struktur, agens, makt, genus och klass
- diskutera konsekvenserna av val mellan olika teoretiska utgångspunkter för identifiering av forskningsproblem, formulering av frågeställningar och tolkning av empiriskt material inom hållbar utveckling.
Innehåll
Ämnesmässigt innehåll
Studenterna tränar sig på att använda och problematisera samhällsvetenskapliga teorier för att förklara specifika situationer och fenomen, samt att koppla empiriskt material till teoretiska förklaringsmodeller. Fokus ligger på att förstå och kunna använda teoretiska grundbegrepp som struktur, agens, makt, genus och klass. Studenterna får också lära sig att tolka olika vetenskapsteoretiska perspektiv för att förstå de huvudsakliga skillnaderna i perspektiv mellan naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning med fokus på hur teorier används. Genom att beskriva huvuddragen i den samhällsvetenskapliga forskningshistorien kan studenterna förstå och förklara samhälleliga frågors vetenskapliga sammanhang samt koppla dessa till aktuella hållbarhetsproblem samt forskning inom hållbar utveckling.
Genomförande
Kursen utnyttjar olika undervisningsformer för att främja studenternas lärande och diskussioner: föreläsningar, litteraturstudier, seminarier och övningar.
I kursen fokuseras på följande generella kompetenser: kritiskt tänkande, problemlösning, muntlig kommunikation, skriftlig kommunikation.
Följande moment är obligatoriska: närvaro vid seminarier.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkänd skriftlig redovisning samt godkänt deltagande i obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för stad och land
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Litteraturlista
- All litteratur finns tillgänglig i e-format här på Canvas
- Detaljerade läsanvisningar publiceras under varje veckomodul
- Ytterligare litteratur kan tillkomma
Aakvaag, Gunnar C., Modern sociologisk teori, Studentlitteratur, Lund, 2011
Bourdieu, Pierre & Wacquant, Loïc J. D. (1992). An invitation to reflexive sociology. Chicago: Univ. of Chicago Press
Castree, Noel & Braun, Bruce (red.) (2001). Social nature: theory, practice, and politics. Malden, MA: Blackwell Publishers
Creswell, John W. & Creswell, J. David (2018). Research design: qualitative, quantitative, and mixed methods approaches. Fifth edition. Los Angeles: SAGE
Dannefjord, P. (1999). ”Metod och Problem: en inledning till sociologisk analys”. Växjö, Institutionen för samhällsvetenskap
Dean, Mitchell (2010). Governmentality: power and rule in modern society. 2. ed. Thousand Oaks, CA: SAGE Publications
Eriksen, Thomas Hylland & Eriksen, Thomas Hylland. (2007). Globalization: the key concepts. Oxford, UK: Berg
Escobar, Arturo (2012). Encountering development: the making and unmaking of the third world. Princeton, N.J.: Princeton University Press
Fuchs, Christian (2017) Critical Social Theory and Sustainable Development: The Role of Class, Capitalism and Domination in a Dialectical Analysis of Un/Sustainability. Sustainable Development, doi:10.1002/sd.1673
Giddens, Anthony & Griffiths, Simon (2007). Sociologi. Lund: Studentlitteratur
Graeber, David (2019). Bullshit jobs: a theory. London: Penguin Books
Harvey, David (2006). "Notes towards a theory of uneven geographical development", i D. Harvey (ed.) Spaces of global capitalism. London: Verso
Harvey, David 2007: Neoliberalism as Creative Destruction. *The Annals of the American Academy of Political and Social Science, *610
Inglis, David with Christopher Thorpe 2014: An Invitation to Social Theory. Cambridge: Polity Press.
McGregor, D., Whitaker, S., & Sritharan, M. (2020). Indigenous environmental justice and sustainability. Current Opinion in Environmental Sustainability, 43, 35-40
Nightingale, A. (2006). The Nature of Gender: Work, Gender, and Environment. Environment and Planning D: Society and Space, 24(2), 165–185
Nightingale, Andrea J. (red.) (2019). Environment and sustainability in a globalizing world. New York, NY: Routledge
Peet, Richard & Hartwick, Elaine R. (2015). Theories of development: contentions, arguments, alternatives. Third edition. New York: Guilford Press.
Robbins, Paul (2012). Political ecology: a critical introduction. 2. ed. Chichester, West Sussex: J. Wiley & Sons
Smith, Neil (2010). Uneven development: nature, capital, and the production of space. 3. ed. London: Verso
Swedberg, Richard (2014). Theorizing in social science: the context of discovery. Stanford University Press