Ekologiska störningar i skogar - skötselutmaningar i ett förändrat klimat
Kursen bygger till stor del på självstyrt lärande enligt principen "flippat klassrum", där stor vikt läggs vid att utveckla studenternas självständighet, med stöd av ämnesexperter. Kursen använder en mängd olika undervisningsmetoder såsom föreläsningar, seminarier och Quizzar. Grupparbeten är en central del av kursen där studenterna själva söker, sammanställer, sammanfattar och värderar relevant litteratur. Genom detta bidrar studenterna aktivt till att ta fram kursens litteraturförteckning. Grupparbetet redovisas skriftligt och muntligt. Den slutliga bibliografin, grupprapporter, föreläsningar och seminarier utgör ett viktigt underlag för sluttentamen.
Kursvärdering
Kursvärderingen är ännu inte aktiverad
Kursvärderingen är öppen mellan 2025-01-12 och 2025-02-02
Kursplan och övrig information
Kursplan
BI1460 Ekologiska störningar i skogar - skötselutmaningar i ett förändrat klimat, 15,0 Hp
Ecological Disturbances in Forests - Silviculture Challenges Under Climate ChangeÄmnen
Skogsbruksvetenskap BiologiUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
Benämning | Hp | Kod |
---|---|---|
Bibliografi & quiz | 2,0 | 0001 |
Skriftlig rapport | 3,0 | 0002 |
Föreläsning & opposition | 1,0 | 0003 |
Tradeoffs & synergier / Seminarium & rapport | 2,0 | 0004 |
Tentamen | 7,0 | 0005 |
Fördjupning
Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravGrundnivå (G2F)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
EngelskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 60 hp biologi alternativt 30 hp biologi och 30 hp skogsbruksvetenskap.Undantag medges från kravet på grundläggande behörighet i svenska.
Mål
Målet med kursen är att ge studenterna fördjupad förståelse kring störningsregimer i skog med fokus på brukade nordligt tempererade och boreala skogar. I målet ingår också att studenterna kan redogöra för konsekvenser av dessa störningar för skogarnas ekologi och skötsel i tider av klimatförändringar. Kursen lägger stor vikt vid att utveckla studenternas självständighet och färdigheter i att söka efter, kritiskt läsa och sammanfatta vetenskaplig litteratur.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för naturliga störningsregimer och hur dessa påverkar skogsekosystemet och hur de ger vägledning för naturvårdande och produktionsinriktade skötselåtgärder i brukade skogslandskap
- redogöra för de viktigaste faktorerna bakom klimatförändringen och förväntade klimatförändringar i olika delar av Sverige givet olika klimatscenarier
- redogöra för vanliga abiotiska (t ex vind och brand) och biotiska (t ex svamp, insekter och vilt) störningsorsaker i brukade skogslandskap och hur frekvensen/intensiteten och interaktioner mellan dessa kan komma att ändras givet olika klimatscenarier
- redogöra för och diskutera konsekvenserna av dessa störningar på skogens olika värden och ekosystemtjänster och i relation till olika skötselmål
- använda ekologisk kunskap och teorier som underlag för förslag på skötselåtgärder och anpassningar för att motverka risken för negativa konsekvenser av dessa störningsregimer i brukade skogslandskap i relation till olika skötselmål
- söka efter, kritiskt läsa och sammanfatta vetenskaplig litteratur.
Innehåll
Kursen ger fördjupad kunskap om naturliga störningsregimer i skogslandskap med fokus på brukade nordligt tempererade och boreala skogar samt hur dessa störningsregimer kan komma att förändras givet ett förändrat klimat. Detta omfattar störningar orsakade av insekter, svampar, bakterier, vilt, brand, torka, vind och snö. Med ekologiska kunskaper och teorier som underlag ger kursen kunskap i hur effekten av dessa störningsregimer genom skogsskötselåtgärder kan mildras i relation till olika skötselmål. Kursupplägget ökar studentens självständighet och färdigheter i att söka, kritiskt läsa och sammanställa vetenskaplig litteratur.
Genomförande
Kursen utnyttjar olika undervisningsformer för att främja studenternas lärande och förmåga att diskutera och kritisk avväga olika åtgärder i relation till olika skötselmål genom: 1) föreläsningar som ska ses som inspiration och ska förmedla bakgrunds-information och 2) grupparbeten som utgör en central del i kursen där studenterna själva söker, väljer ut och sammanställer relevant litteratur i relation till frågeställningarna. Med grupparbeten bidrar studenterna aktiv till att komplettera kursens litteraturlista. Grupparbetet presenteras i skriftlig form och i seminarieform. Den slutliga litteraturlistan, föreläsningar, grupparbeten och seminarier utgör underlag för sluttentamen.
Följande moment är obligatoriska
- grupparbeten
- seminarier
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
- Godkänd tentamen
- Godkänd skriftlig redovisning från grupparbetet
- Godkänd muntlig redovisning från grupparbetet
- Fullgjorda obligatoriska moment
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för skogens ekologi och skötsel