Skogens ekologi och skötsel
Kursplan och övrig information
Kursplan
BI1445 Skogens ekologi och skötsel, 15,0 Hp
Forest ecology and managementÄmnen
BiologiUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
Benämning | Hp | Kod |
---|---|---|
Obligatoriska moment | 5,0 | 0001 |
Skriftlig examination | 10,0 | 0002 |
Fördjupning
Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravGrundnivå (G1F)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande:- 30 hp i skogsbruksvetenskap, eller
- 30 hp i skogskogshushållning, eller
- 30 hp i skogsvetenskap, samt
- 15 hp i biologi.
Mål
Kursen syftar till att skapa förståelse för hur skogsekosystemet skiljer sig i de olika delarna av Sverige, hur olika skogsbrukssätt påverkar olika arter/artgrupper samt vilka anpassningar som kan göras för att gynna den biologiska mångfalden.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för vilka konsekvenser olika skogsbrukssätt medför, avseende ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter
- redogöra för hur förutsättningarna ser ut för att på ett hållbart sätt bruka skogar med olika skogsekosystem i Sverige
- centrala begrepp kopplat till skogsproduktion, samt kunna samla in och validera data
- redogöra för olika former av hänsyn i skogsbruket, samt förstå nyttan av dessa
- redogöra för hur olika arter/artgrupper påverkas av skogsbruk och vilka åtgärder som kan vidtas för arternas fortlevnad
- redogöra för hur skogsbrukarens trädslagsval påverkar skogsekosystemet
- redogöra för grundläggande begrepp inom området jämställdhet och lika villkor, samt hur skogssektorn kan motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Innehåll
Ämnesmässigt innehåll
Kursen behandlar hur man utifrån samhällets styrmedel och skogsägarens mål och värderingar, kan välja strategier och metoder för att skapa önskade och hållbara skogstillstånd. Kursen ger kunskaper om hur skogsekosystemen ser ut i Sverige och vilka konsekvenser olika skogsbrukssätt medför. Kursen tillämpar ämnesområden som marklära, klimatologi, skogsbiologi, mätningslära samt teknik.
Kursen är tydligt yrkesförberedande och stor vikt läggs på möten med yrkesverksamma, vilka står för beprövad erfarenhet. I kursen ingår studieresor i norra och södra Sverige. I samband med besök hos externa värdar behandlas jämställdhetsfrågor och lika villkor, både före, under och efter de externa besöken.
Det svenska perspektivet dominerar kursen, men olika internationella paralleller används för att vidga olika perspektiv på skogsekosystemets brukande.
Genomförande
Kursens tillämpade inriktning och det betydande inslaget av aktiviteter där kunskap omsätts till praktisk handling, innebär att kursen utnyttjar olika undervisningsformer genom studieresor, studiebesök, fältövningar och föreläsningar.
I kursen fokuseras på följande generella kompetenser
- teknikanvändning
- GIS-kompetens
- databaser för lägesbunden information
- problemlösning
- kritiskt tänkande
- muntlig och skriftlig kommunikation.
Följande moment är obligatoriska
- studieresor
- fältövningar.
Samverkan med det omgivande samhället sker genom studiebesök och genom besök av föreläsare.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
- Godkänd skriftlig tentamen.
- Godkända inlämningsuppgifter.
- Fullgjorda obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Kursen är en av de åtta obligatoriska kurser som ingår i skogsmästarprogrammets första två år. Kursen kan inte läsas på distans eller som fristående kurs.Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ansvarig institution/motsvarande
Skogsmästarskolan
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Litteraturlista för kursen Skogens ekologi och skötsel
Skogsskötselserien, del 3. Plantering av barrträd.
Skogsskötselserien, del 6. Röjning.
Skogsskötselserien, del 7. Gallring (sid 1 – 16, 55 – 70).
Skogsskötselserien, del 10. Skötsel av ädellövskog.
Skogsskötselserien, del 12:1. Skador på skog (14 – 75).
Skogsskötselserien, del 12:2. Skador på skog (1 – 60, 79 – 102).
Contortatall i Sverige. Fakta skog nr 9, 2011. SLU
Naturhänsyn vid avverkning. Fakta skog nr 3. 2015. SLU.
Blädningsbruk. Fakta skog nr 14. 2017. SLU.
Produktion och skötsel av ek. Fakta skog nr 1. 2022. SLU.
Tallens kott- och fröproduktion i Mellansverige: faktorer som påverkar. Fakta skog nr 2. 2022. SLU.
Granbarkborrens fiender – vilka är de och vilken betydelse har de? Fakta skog nr 3 2023. SLU.
Naturlig föryngring med tall: Siljansforsmetoden från forskning till praktik. Fakta skog nr 3. 2022. SLU.
Skogskötselstrategier i ett föränderligt klimat: konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Fakta skog nr 7 2024.
Temperatur och ljus. Plantskolan nr 1. 2007.
Gödsling av täckrotsplantor. Plantskolan nr 2. 2007.
Odlingssubstrat. Plantskolan nr 5. 2008.
Odlingsbehållare för skogsplantor. Plantskolan nr 16. 2011.
Långnattsbehandling av gran – stoppar höjdtillväxten och påskyndar invintringen. PLANTskolan. Nr 17. 2020.
Mekaniserad sådd. Net4forest. 2021.
Skog och Ren. Skogsstyrelsen. 2014.
Förändringar i norra Sveriges skogar 1870-1991.
Smart hänsyn syntes om asp. Skogforsk.
Hyggesfritt skogsbruk. ErasmusPlus O2-003. 2020.
Jämställd återväxt. SLU. 2018.
Naturvärdesbedömning i FSC-certifierat skogsbruk. WWF.
Naturvårdsarter. Artdatabanken SLU. 2013.
Skogsvårdslagen (§ 1, 5, 6, 10, 29, 30).
Miljöhänsyn vid skogliga åtgärder. Skogsstyrelsen 2015.
Så kan skogsbruket och renskötseln samexistera. Future forests. 2025.
Skoglig produktionsekologi. Skogsstyrelsen. 2017 (Kap 12 – 16).
Skogsdynamik och arters bevarande. Niklasson och Nilsson. 2005 (Kap 2 – 9).
Bonitering av skogsmark. 2022. Skogsstyrelsen.
Skogsmarksflora. 2024. Skogsstyrelsen.
Ara, M., Barbeito, I., Kalén, C. & Nilsson, U. (2022a). Regeneration failure of Scots pine changes the species composition of young forests. *Scandinavian Journal of Forest Research*, 37 (1), 14–22. https://doi.org/10.1080/02827581.2021.2005133
Ara, M., Maria Felton, A., Holmström, E., Petersson, L., Berglund, M., Johansson, U. & Nilsson, U. (2022b). Pre-commercial thinning in Norway spruce-birch mixed stands can provide abundant forage for ungulates without losing volume production. Forest Ecology and Management, 520, 120364. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2022.120364
Elfving, B., Ericsson, T. & Rosvall, O. (2001). The introduction of lodgepole pine for wood production in Sweden — a review. Forest Ecology and Management, 141 (1), 15–29. https://doi.org/10.1016/S0378-1127(00)00485-0
Felton, A., Felton, A.M., Wam, H.K., Witzell, J., Wallgren, M., Löf, M., Sonesson, J., Lindbladh, M., Björkman, C., Blennow, K., Cleary, M., Jonsell, M., Klapwijk, M.J., Niklasson, M., Petersson, L., Rönnberg, J., Sang, Å.O., Wrethling, F. & Hedwall, P.-O. (2022). Forest biodiversity and ecosystem services from spruce-birch mixtures: The potential importance of tree spatial arrangement. Environmental Challenges, 6, 100407. https://doi.org/10.1016/j.envc.2021.100407
Henttonen, H.M., Smolander, A. & Mäkinen, H. (2024). Consequences of tree species mixture for growth and damage based on large-scale inventory data in Finland. Forest Ecology and Management, 556, 121752. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2024.121752
Lidman, F.D., Lundmark ,Tomas, Sängstuvall ,Lars & and Holmström, E. (2024). Birch distribution and changes in stand structure in Sweden’s young forests. Scandinavian Journal of Forest Research, 39 (3–4), 167–175. https://doi.org/10.1080/02827581.2024.2349520
Lula, M., Langvall ,Ola & and Karlsson, C. (2025). Regeneration methods for Scots pine and lodgepole pine: a comparison in Central Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research, 40 (2), 128–137. https://doi.org/10.1080/02827581.2025.2466576
Wallertz, K., Hjelm ,Karin & and Eriksson, S. (2024). Measures against pine weevil Hylobius abietis also reduce damage by Hylastes cunicularius and Hylastes brunneus. Scandinavian Journal of Forest Research, 39 (3–4), 191–198. https://doi.org/10.1080/02827581.2024.2351967