Skogen, marken, maskinen
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
BI1444-10306 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Kursplan och övrig information
Kursplan
BI1444 Skogen, marken, maskinen, 15,0 Hp
The forest, the soil, the machineÄmnen
Skogsbruksvetenskap BiologiUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
Benämning | Hp | Kod |
---|---|---|
Enda modul | 15,0 | 0001 |
Fördjupning
Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskravGrundnivå (G1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Grundläggande behörighet för utbildning på grundnivå samt\- Matematik 2a, alternativt Matematik 2b, alternativt Matematik 2c
\- Naturkunskap 2
\- Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1
\- Skoglig grundutbildning och
\- Skoglig yrkeserfarenhet motsvarande 6 månader.
Mål
Syftet med kursen är att ge en introduktion till skogsbruk, där tyngdpunkten läggs kring de ekologiska och teknologiska förutsättningarna för ett hållbart brukande av naturresursen skog.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- identifiera berg- och jordarter samt bestämma jordarters textur
- beskriva vad som styr klimatet på global, regional och lokal nivå
- redogöra för vanliga sötvattensekosystem i skogslandskapet
- redogöra för växternas byggnad och livsprocesser
- beskriva de viktigaste ekologiska processer som styr förekomst av arter
- redogöra för konstruktion, funktion, egenskaper och användning av de maskiner och fordon som används i skogsbruket
- redogöra för grundläggande logistiska principer samt översiktligt beskriva förekommande system och utrustningar för skogsbrukets vidaretransporter
- beskriva de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för skogsväghållning samt bedöma en vägs lämplighet för virkestransport
- utföra avverkningsplanering på objektsnivå
- grundläggande redogöra för vikten av jämställdhet och lika villkor inom skogsbruket
- redogöra för principerna bakom hållbar utveckling.
Innehåll
Ämnesmässigt innehåll
Kursens tyngdpunkt läggs vid de ekologiska och teknologiska förutsättningarna för ett hållbart brukande av naturresursen skog. Kursen behandlar olika ekosystem i skogslandskapet, användningen av olika maskinsystem samt teknik för avverkning och vidaretransport.
De ekologiska förutsättningarna handlar bl.a. om att identifiera berg- och jordarter, klimatet, sötvattensystem och växternas byggnad och livsprocesser. De teknologiska förutsättningarna innefattar bl.a., förutom olika maskinsystem, logistiska principer, en vägs lämplighet för virkestransporter samt avverkningsplanering på objektsnivå utifrån de ekologiska förutsättningarna. De ekologiska och teknologiska delarna integreras och diskuteras tillsammans genom exempelvis gemensamma fältmoment.
I denna kurs introduceras också grundläggande kunskap om jämställdhet och lika villkor i skogsbruket och vad som förväntas inom branschen och i samhället generellt.
Genomförande
Kursen utnyttjar olika undervisningsformer för att främja studenternas lärande och diskussioner genom föreläsningar, litteraturstudier, övningar, fältövningar och exkursioner. Stor vikt läggs på färdighetsträning vid praktiska övningar i fält, samt grunderna i litteratursökning och muntlig presentation.
I kursen fokuseras på följande generella kompetenser
- informationskompetens
- vetenskapliga metoder
- muntlig kommunikation
- skriftlig kommunikation
- självständighet.
Följande moment är obligatoriska
- fältövningar
- exkursioner
- gästföreläsningar.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
- Godkända skriftliga tentamina.
- Godkända praktiska prov i fält och laborationer.
- Godkända skriftliga uppgifter.
- Fullgjorda obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Kursen är en av de åtta obligatoriska kurser som ingår i Skogsmästarprogrammets första två år. Kursen kan inte läsas på distans eller som fristående kurs.Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ansvarig institution/motsvarande
Skogsmästarskolan
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Del 1: Skogen som miljö
Böcker att köpa/låna från biblioteket
Andersson, R., Bergqvist, J. & Näslund, B.-Å. (2017). Skoglig produktionsekologi - ståndortsanpassning i skogsbruket. Skogsstyrelsen.
- Kapitel 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9, 10, 11, 12, 14 (Obs: används också senare i utbildningen)
Bleckert, S., Henrikson, L. & Degerman, E. (2010). Skogens vatten – om vattenhänsyn i skogsbruket. Södra Skogsägarna, Mellanskog, Norrskog och Norra Skogsägarna.
Persson, P-E, (2019). Klassning av bärighet – Optimal tillgänglighet med rätt metoder. Mora in Europe AB.
Digitalt tillgängliglitteratur på Canvas
Drakenberg, B. (2003). Kompendium i trädkännedom. Institutionen för Skogens Ekologi och Skötsel, Sveriges lantbruksuniversitet.
- Sidor 7-8 (avsnitt om bladställningens betydelse samt Lång- och kortskott)
- Sidor 14, 18 (Släktet *Abies *och släktet Picea)
- Sidor 13 (Systematik), 25-26 (Släktet Pinus) - läs översiktligt.
- Titta på bilder till arter som ingår höstens kursmoment.
- Titta på utbredningskartor till arter som ingår höstens kursmoment.
Högvall Nordin, M., Bengtsson, K., Flyckt, R. & Wide, R. (2023). 17 vägar till en mer jämställd skogssektor. Rapport från regeringsuppdraget ”Genomförande av åtgärder för en jämställd skogsnäring. Skogsstyrelsen. Rapport 2023/07.
Linder, M. et al. (2014). Climate change and European forests: What do we know, what are the uncertainties, and what are the implications for forest management? Journal of Environmental Management 146: 69-83.
Valund, T. (2024). Kompendium i skoglig marklära. Skogsmästarskolan, Sveriges lantbruksuniversitet.
- Sidor 7-17 plus bilagor
Dessutom:
- Föreläsningar och övrigt utdelat material
- Egna anteckningar under exkursioner och övningar
Del 2: Skogsteknik
Digitalt tillgängliglitteratur på Canvas
Berg, S. (1982). Terrängtypsschema för skogsarbete. Uppsala: Skogforsk.
Biometria. (2021). Klassning av skogsbilvägar. Biometria.
Eklöf, K. & Skyllberg, U. (2022). Kvicksilver i mark och vatten – hur påverkar skogsbruk och våtmarksrestaurering? (Fakta skog 2022:5). Fakulteten för skogsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet.
Johannesson, T., Valund, T & Eliasson, L. (2023). Uttag av grot som skogsbränsle. Skinnskatteberg: Skogsmästarskolan, Sveriges lantbruksuniversitet.
Lindroos, O., Ersson, B.T., Nordfjell, T. & Wästerlund, I. (2022). Liten skogsteknisk ordlista & formelsamling. Umeå: Institutionen för skogens biomaterial och teknologi, Sveriges lantbruksuniversitet.
Larsson, R. (2006). Skogstekniska tidsbegrepp. Skinnskatteberg: Skogsmästarskolan, Sveriges lantbruksuniversitet.
Larsson, R. (2020). Prestationsprognoser. Skinnskatteberg: Skogsmästarskolan, Sveriges lantbruksuniversitet.
Larsson, R. (2023). Skogsvägen handbok – projektering och byggande. Skinnskatteberg: Skogsmästarskolan, Sveriges lantbruksuniversitet.
Ring, E. (2008). Skogsbruk med hänsyn till vatten – en handledning från Skogforsk. Uppsala: Skogforsk.
Skogsstyrelsen. (2016). Målbilder för god miljöhänsyn: Körning i skogsmark.
Skogsstyrelsen. TSG [Skogsbrukets tekniska samverkansgrupp]. (2022). Minska risken för markskador! Del 1-2. Uppsala: Skogforsk.
Böcker/tryckt material (tillgängliga i SLU-biblioteket)
Persson, P-E. (2020). Arbete i avverkningslag. Del 1 Grundläggande kunskaper. Mora in Europe AB.
Persson, P-E. (2013). Arbete i avverkningslag. Del 2 Praktisk produktion. Mora in Europe AB.
Dessutom:
- Föreläsningsanteckningar
- Utdelat material samt övningsuppgifter