Utbildningsplan
Kompletterande utbildning för veterinärer med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz
120 Högskolepoäng
Programkod: TU002
Fastställd av: Programnämnden för utbildning inom veterinärmedicin och husdjursvetenskap, 2024-06-04
SLU ID: 2024.3.1.1-1997
Utbildningsplanen gäller från: HT 2026
Ansvarig programnämnd: Programnämnden för utbildning inom veterinärmedicin och husdjursvetenskap
Behörighetskrav
För att bli antagen till utbildningen krävs:
- Veterinärexamen från land utanför EU/EES och Schweiz
- Beslut från Jordbruksverket om kompletterande utbildning.
- Kunskaper i svenska motsvarande kravet för grundläggande behörighet till svensk högskoleutbildning på grundnivå
- Kunskaper motsvarande Engelska 6
Behörighet enligt ovan har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
För tillträde till de kurser som ingår i utbildningen gäller de krav på särskild behörighet som anges i respektive kursplan.
Innehåll
Beskrivning av utbildningen
Hela utbildningen innehåller teoretiska och praktiska moment, som syftar till en successivt fördjupad förståelse för den veterinära yrkesrollen i Sverige samt för veterinärmedicinskt arbete i enlighet med svensk lagstiftning och efter svenska normer. Undervisning i generella kompetenser sker integrerat genom hela utbildningen. Utbildningen utgörs av obligatoriska kurser. Integration mellan basvetenskaper och klinisk ämneskunskap eftersträvas, vilket ökar kunskapsförståelsen och bidrar till en helhetssyn i utbildningen.
Utbildningen inleds med kurser som bl.a. omfattar författningskunskap, livsmedelssäkerhet och introduktion till kliniska färdigheter. Uppläggningen av undervisningen under de inledande kurserna utgörs av föreläsningar, seminarier och praktiska moment individuellt eller i grupp.
Under de kliniska kurserna ges teoretisk och praktisk utbildning om djurens sjukdomar och vård utifrån det svenska perspektivet. Under den kliniska utbildningen tränas studenten i djurägarkommunikation, undersökningstekniker och behandlingar samt i att självständigt ta ansvar för patienter och utredningar. Studenten tränas även i självständigt tänkande och ett kritiskt granskande förhållningssätt. I utbildningen ingår även undervisning i veterinär folkhälsovetenskap.
Utbildningen ges på svenska.
### Kurser i utbildningen
Livsmedelssäkerhet och författningskunskap, 15 hp (G2F)
Kliniska färdigheter 1, 15 hp (G2F)
Kliniska färdigheter 2, 11 hp (A1N)
Klinisk veterinärmedicin 1, 13 hp (A1F)
Klinisk veterinärmedicin 2, 66 hp (A1F)
Kursutbudet kan komma att förändras under utbildningen, vilket kan leda till en ny version av planen där information om övergångsbestämmelser anges.
Mål
Särskilda mål för den kompletterande utbildningen
Studenten ska, efter slutförd utbildning, visa veterinärmedicinska kunskaper och färdigheter motsvarande svensk veterinärutbildning, vara ändamålsenligt förberedd för arbete på den svenska veterinära arbetsmarknaden, samt kunna söka prövning av Jordbruksverket för svensk veterinärlegitimation. Se också 2§, punkt 2, förordning (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning.
Kunskap och förståelse
För godkänd utbildning ska studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
- visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det veterinärmedicinska området, inbegripet fördjupade kunskaper om djurens sjukdomar och skador,
- visa insikt i djurhållningens förutsättningar, funktion och interaktion med miljön och samhället såväl nationellt som internationellt, och
- visa kunskap om organisation och författningar som är av betydelse för det veterinära området.
Färdighet och förmåga
För godkänd utbildning ska studenten
- visa förmåga att självständigt diagnostisera sjukdomar och skador hos djur samt besluta om och utföra adekvat medicinsk och kirurgisk behandling inom grundläggande djursjukvård,
- visa förmåga att genomföra åtgärder inom förebyggande djurhälsovård,
- visa förmåga att identifiera problem och vidta nödvändiga åtgärder avseende samhällets krav på djurskydd, smittskydd och säkra livsmedel,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det veterinära området med olika grupper samt kritiskt granska, bedöma och använda relevant information,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper och,
- visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings-, utvecklings- och utredningsarbete eller självständigt arbeta med andra kvalificerade uppgifter inom det veterinära området och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För godkänd utbildning ska studenten
- visa förmåga till helhetssyn i sin yrkesutövning och utifrån ett vetenskapligt synsätt kunna göra bedömningar med beaktande av folk- och djurhälsomässiga, ekonomiska, miljömässiga och etiska aspekter,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot djur och djurägare,
- visa förmåga att bedöma sina egna gränser i yrkesutövningen, och
- visa förmåga att självständigt identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens.
Examen
-
Övrig information
Allmänna bestämmelser för utbildning på grund- och avancerad nivå
Mer information om terminstider, examination, tillgodoräknande finns i utbildningshandboken på SLU:s studentwebb.
Veterinärlegitimation
Efter genomgången och godkänd utbildning kan svensk veterinärlegitimation sökas hos Jordbruksverket. I Föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2016:9) om behörigheter för djurpersonal (saknr C23) finns bestämmelser om legitimation som veterinär för den som har en veterinärutbildning från tredjeland.