Växtproduktion - mark och grödor
Kursen har stor bredd och ger en helhetsbild av dagens växtodlingssystem under nordiska förhållanden. Kursen behandlar biologin hos kulturväxter, ogräs och växtskadegörare samt hur omgivningsfaktorer och odlingsåtgärder t.ex. gödsling påverkar olika komponenter av odlingssystemet. Kursen omfattar också studier av typjordar med avseende på deras bruknings- och odlingsegenskaper, dränerings- och bevattningsbehov samt jordbearbetning och sådd. I ett fristående projektarbete bearbetas och utvärderas olika delar av växtodlingen på gårdsnivå.
Kursvärdering
Kursvärderingen är ännu inte aktiverad
Kursvärderingen är öppen mellan 2025-10-26 och 2025-11-16
Andra kursvärderingar för BI1350
Läsåret 2024/2025
Växtproduktion - mark och grödor (BI1350-10148)
2024-09-02 - 2024-10-31
Läsåret 2023/2024
Växtproduktion - mark och grödor (BI1350-10431)
2023-08-28 - 2023-10-30
Läsåret 2022/2023
Växtproduktion - mark och grödor (BI1350-10086)
2022-08-29 - 2022-10-31
Läsåret 2021/2022
Växtproduktion - mark och grödor (BI1350-10305)
2021-08-30 - 2021-11-01
Läsåret 2020/2021
Växtproduktion - mark och grödor (BI1350-10282)
2020-08-31 - 2020-11-01
Läsåret 2019/2020
Växtproduktion - mark och grödor (BI1350-10193)
2019-09-02 - 2019-10-31
Kursplan och övrig information
Kursplan
BI1350 Växtproduktion - mark och grödor, 15,0 Hp
Crop Production - soil and cropsÄmnen
Markvetenskap BiologiUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Grödkunskap | 5,0 | 0202 |
| Växtnäring | 4,0 | 0203 |
| Jordbrukets vattenhushållning | 2,0 | 0204 |
| Jordbearbetning | 2,0 | 0205 |
| Gårdsprojekt | 2,0 | 0206 |
Fördjupning
Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravGrundnivå (G2F)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
- 45 hp Biologi, varav 7,5 hp växtproduktion- 15 hp Markvetenskap, inklusive kunskaper i markfysik, markkemi och markbiologi
Mål
Kursen har stor bredd och ger en helhetsbild av dagens växtodlingssystem under nordiska förhållanden. Syftet är att skapa förståelse för växtproduktionens förutsättningar baserad på erhållna kunskaper inom växtodlingslära, jordbearbetning, hydroteknik och växtnäringslära
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
• Redogöra för växtproduktionens förutsättningar och begränsningar vad gäller jordmån, markbördighet och klimat med fokus på Sverige.
• Redogöra för växtfysiologiska processers, omgivningsfaktorers och odlingsåtgärders påverkan på etablering, tillväxt, utveckling och kvalitetsetablering hos kulturväxter
• Redogöra för mineralämnens funktion i växten, transport och tillgänglighet i marken samt utvärdering av växtnäringstillstånd.
• Redogöra för åtgärder i växtproduktionen i form av markvattnets reglering genom t.ex. dränering och bevattning samt åtgärdernas inverkan på mark, växt och miljö. Redogöra för jordbearbetningens påverkan på växtproduktion och markens ekosystemtjänster.
Innehåll
Kursen behandlar biologin hos kulturväxter samt hur omgivningsfaktorer och odlingsåtgärder t. ex. jordbearbetning och gödsling påverkar olika komponenter av odlingssystemet. Kursen omfattar också studier av typjordar med avseende på deras bruknings- och odlingsegenskaper, dränerings- och bevattningsbehov samt jordbearbetning och sådd. I ett fristående projektarbete bearbetas och utvärderas olika delar av växtodlingen på gårdsnivå.
Schemalagda aktiviteter: föreläsningar, övningar, seminariearbete, studiebesök och projektarbete.
Obligatoriska moment: övningar, seminariearbete, studiebesök.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkända skriftliga prov samt godkända redovisningar av projektarbete och seminarieövningar. Godkänt deltagande i obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Förkunskapskravet 15 hp Markvetenskap, inklusive kunskaper i markfysik, markkemi och markbiologi kan t.ex. uppnås genom att ha uppnått minst 15 hp godkänt resultat på kurserna Grundkurs för agronom mark/växt, 15 hp, Biogeofysik 7,5 hp och Markvetenskap 15 hp eller genom aktivt deltagande på de obligatoriska momenten på dessa kurser.Förkunskapskravet 7,5 hp växtproduktion kan t.ex. uppnås genom godkänt resultat på kursen Fältkurs i växtproduktion 7,5 hp eller genom aktivt deltagande på de obligatoriska momenten på denna kurs.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för växtproduktionsekologi
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Växtproduktion - mark och grödor (BI 1350) - Litteraturlista 2025
Huvudlitteratur
Jordbearbetning
- Jordbearbetningskompendium, finns på Canvas.
\
Jordbrukets vattenhushållning
All litteratur finns på Canvas. Där finns även en anvisning för litteraturen.
\
Växtnäring
Allmänt:
- Fogelfors, H. (ed.) 2023. Vår mat – Odling av åker- och trädgårdsgrödor. Delvis repetition från t.ex. Växtbiologi och Markvetenskap:
Kap 10 Växtfysiologi
Kap 6 Mark
- Börling K, Djodjic F., Kling M., Otabbong E. & Ulén B. 1999. Fosforhushållning – mykorrhiza, fixering och utlakning i mark. FAKTA Jordbruk nr 10. Finns på Canvas.
- Eriksson J., Dahlin, S., Nilsson I., Simonsson M. 2011. Marklära. Sid 284-287 (repetera även sid 251-283)
- Havlin, J., Tisdale, S, Nelson, W. and Beaton, J. 2014. Soil fertility and Fertilizers: an introduction to nutrient management. Prentice Hall Inc., New Jersey. Kap 4 sid 118-122, kap 5, kap 6 sid 223-234, kap 7 sid 239-248, 256-258, samt kap 9 sid 307-329. Boken finns att låna på biblioteket. Vissa sidor finns på Canvas.
- Marschner P. 2012. Marschner´s Mineral nutrition of higher plants. 3rd ed. Elsevier, Waltham, USA. Sid 135-150. Finns på Canvas.
- Witter E. & Johansson G. 2001. Kalium från alven – djupgående rötter kan hitta dolda reserver. FAKTA Jordbruk nr 18. Finns på Canvas.
- Öborn I, Holmqvist J & Witter E. 2001. Vittring kan täcka kaliumbrist på vissa jordar. FAKTA Jordbruk nr 17. Finns på Canvas.
- Jordbruksverket, 2025. Rekommendationer för gödsling och kalkning 2025. JO24:10. Rekommendation för gödsling och kalkning JO24-10
22/9 Seminarium Växtnäringsämnen – kalium, magnesium och svavel:
(lånas ut under seminariet samt finns på Canvas)
På seminariet diskuteras på förhand utlämnade frågeställningar utifrån nedanstående litteratur:
- Fogelfors, H. (ed.) 2023. Vår mat – Växtnäring: kap. 10 sid om K, Mg och S (sidnummer kommer).
- Jordbruksverket, 2025. Rekommendationer för gödsling och kalkning 2025. JO24:10. Rekommendation för gödsling och kalkning JO24-10
- Havlin, J., Tisdale, S, Nelson, W. and Beaton, J. 2014. Soil fertility and Fertilizers: an introduction to nutrient management. Prentice Hall Inc., New Jersey. Ss. 223-259 (Kap 6-7; Finns på Canvas)
- Barker, A. & Pilbeam D. 2007. Handbook of plant nutrition. CRC Press, Taylor and Francis Group. S. 92-99; 146-151; 184-186(finns på Canvas)
- Marschner P. 2012. Marschner´s Mineral nutrition of higher plants. 3rd ed. Elsevier, Waltham, USA. S. 151-189 (finns på Canvas)
25/9 Övning – Diagnos av växtnäringstillstånd:
- Hydro Agri 1998. Mangelsygdomme i landbrugsafgrøder. Hydro Agri, Danmark. (några ex finns till utlåning på Mark o miljö; utdrag på Canvas)
- Reuter D.J. & Robinson J.B. 1997. Plant analysis: an interpretation manual. SBS Publishers & Distributors PVT. LTD, Indien. (utdrag på Canvas)
- Bergmann, W. 1992. Nutritional disorders of plants: Development, visual and analytical diagnosis. Gustav Fisher Verlag, Jena (utdrag på Canvas)
\
Grödkunskap
Allmänt:
- Fogelfors, H. (red.). 2023. Vår Mat – Odling av åker- och trädgårdsgrödor i ett klimat under förändring:
Kap 10 Växtfysiologi
Kap 11 Grödor
Kap 13 Växtförädling
Kap 14 Växtföljder och växtodlingssystem
1/9 Demoodling:
- Gustavsson, A.-M. 2001. Bestämning av rödklöverhalten i vall. SLU. Nytt från Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk odling 3, 8 s. https://pub.epsilon.slu.se/3530/1/NyttEko3_02.pdf
6/10 Stråsäd:
- Berry, P.M. et al. 2004. Understanding and reducing lodging in cereals. Advances in agronomy 84, 217-270. (finns på Canvas)
- Hay, R. & Porter, J. 2006. The physiology of crop yield, sid 22-25. Blackwell Publishing Ltd. (finns på Canvas)
- Hay, R.K.M. 1999. Physiological control of growth and yield in wheat: analysis and synthesis, sid 2-38 (33). Ur Crop Yield Physiology and Processes. Smith, D.L. and Hamel, C. (eds.). Springer-Verlag Berlin Heidelberg GmbH
13/10 Vallfröblandningar:
- Barrlund, M. 2017. Sortprovning 2016 – vallgräs och vallbaljväxter. SLU. Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap. Nytt 3, 4 s. https://pub.epsilon.slu.se/14243/7/barrlund_m_170410.pdf
- Eriksson, T., Norell, L. & Nilsdotter-Linde, N. 2012. Nitrogen metabolism and milk production in dairy cows fed semi-restricted amounts of ryegrass–legume silage with birdsfoot trefoil (Lotus corniculatus L.) or white clover (Trifolium repens L.). Grass and Forage Science 67:4, 546-558. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/j.1365- 2494.2012.00882.x
- Halling, M.A., Sandström, B., Hallin, O. & Larsson, S. 2021. Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter. Sortval för södra, mellersta och norra Sverige 2020/2021. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för växtproduktionsekologi. https://pub.epsilon.slu.se/24419/
- Larsson, S., Nilsdotter-Linde, N. & Stenberg, M. 2002. Vallfröblandningar för ekologisk produktion. SLU, Fältforskningsenheten & Hushållningssällskapet Skaraborg. Svärd & Söner Tryckeri AB. Falköping. 12 s. (finns på Canvas)
- Nilsdotter-Linde, N. 2001. Klöver och gräs i vallen – hur kan vi styra den botaniska sammansättningen? SLU. Fakta Jordbruk 10. 4 s. (finns på Canvas)
- Nilsdotter-Linde, N. & Carlsson, A. 2020. Inno4Grass – axplock ur ett EU-projekt om vall och bete. Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för växtproduktionsekologi. Rapport 30, 132-135. https://pub.epsilon.slu.se/16657/
- Nilsdotter-Linde, N., Salomon, E. & Spörndly, E. 2020. Blandningar av betesväxter och dess förmåga att motstå tramp vid rotationsbete. Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för växtproduktionsekologi. Rapport 30, 25-28. https://pub.epsilon.slu.se/16657/
- Olsson, M. 2014. Cikoria, svartkämpar, kummin och pimpernell – ska örterna ha en plats i den svenska vallen? SLU. Institutionen för biosystem och teknologi. Examensarbete 15 hp. 42 s. https://stud.epsilon.slu.se/7697/1/olsson_m_150310.pdf
- Sandström, B. & Barrlund, M. 2020. Sortprovning 2019 – vallgräs och vallbaljväxter. SLU. Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap. Nytt 1, 4 s. https://pub.epsilon.slu.se/16735/1/sandstrom_et_al_200305.pdf
- Svanäng, K. & Frankow-Lindberg, B. 1994. Vitklöver som slåtterväxt. SLU. Fakta Mark/Växter 6. 6 s. (Finns på Canvas)
- Van den Pol-van Dasselaar A., Bastiaansen-Aantjes L.M., Bogue F., O’Donovan M. and Huyghe C. (eds.) (2019) Grassland use in Europe, a syllabus for young farmers. ISBN: 978-2- 7592-3145-4. Quae Éditions, 263 pp. https://www.quae- open.com/produit/123/9782759231461/grassland-use-in-europe
- Viklund, E. 2019. Sortprovning 2018 – vallgräs och vallbaljväxter. SLU. Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap. Nytt 2, 4 s. https://pub.epsilon.slu.se/16031/7/viklund_e_190326.pdf
17/10 Övervintring och utvintring:
- Bélanger m fl. 2006. Winter damage to perennial forage crops in eastern Canada: Causes, mitigation, and prediction. https://cdnsciencepub.com/doi/pdf/10.4141/P04-171 (Hoppa över avsnitten ”Diseases” och hela ”Predicting the risks of winter damage”.)
- Halling, M. A. 1994. Övervintring av jordbruksgrödor. Principer, skador och odlingsåtgärder. Sveriges Lantbruksuniversitet, Fakta Mark/Växter Nr 15. (Finns på Canvas)
- Linda Karlsson/Hushållningssällskapet. 2014. Övervintring av vall. Grovfoderverktyget. Grovfoderverktyget
21/10 Grain legumes:
- Ekologisk odling av trindsäd, SJV. http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/p8_15-2.pdfhttp://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo07_8.pdfhttp://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo13_7.pdf
- Johansson, U. (1999). Ärter och annan trindsäd, Jordbruksinformation nr 7. Jordbruksverket. Finns i referensbiblioteket.
27/10 Ekologisk produktion:
- Växtnäringsförsörjning i ekologisk produktion, översikt på Jordbruksverkets webb: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ekologiskproduktion/vaxtodling/vaxtnaring.4.389b567011d9aa1eeab8000781.html
- Wivstad et al. 2009. Ekologisk produktion – möjligheter att minska övergödning, https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/epok/aldre-bilder-och- dokument/publikationer/eko-prod-overgodning-syntes-web.pdf sid 23-36 samt sid 48-52
- Ascard et al. 2017. Växtskyddsmedel i ekologisk produktion – användning och risker, www.slu.se/vaxtskyddsmedeleko sid 4-23
- Röös et al. 2018. Risks and opportunities of increasing yields in organic farming. A review, https://www.slu.se/ew-nyheter/2018/4/risker-och-mojligheter-med-okad-avkastning-inom- ekologisk-produktion/
\
Gårdsprojektet:
Markstrukturtest i fält – beskrivning och instruktioner: https://pub.epsilon.slu.se/3375/1/Rapport8.pdf
Se även relevant litteratur under respektive ämnesavsnitt
\
Referenslitteratur
Återkommande:
- Larsson, S. et al. 2012. Stråsäd, trindsäd, oljeväxter & potatis. Delas ut under kursen, Tabellerna i skriften hittar du här http://www.slu.se/faltforsk
12/9 Växtskadegörare:
- Fogelfors, H. (ed.) 2015. Vår mat – Odling av åker- och trädgårdsgrödor: kap. 12 Växtskydd, sid 431-503 (ej ogräs).
20/10 Potatis:
- Vos, J. 1999. Potato. In Smith, DL & Hamel, C (Eds) Crop yield, physiology and Processes. Springer. Finns på Canvas.
22/10 Oljeväxter:
- Svensk Raps hemsida http://www.svenskraps.se/se/index.asp
24/10 Sockerbetor:
- Thomas, TH. 1999. Sugar beet. In Smith, DL & Hamel, C (Eds) Crop yield, physiology and Processes. Springer. Finns på Canvas.
16/10 Stråsädens utveckling:
- Andersson L (red.) 2025. Utvecklingsstadier - Jordbruksgrödor, frilandsgrönsaker och frukt. Jordbruksverket, Jönköping. https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/ovr729.html
27/10 Ekologisk produktion:
- Basinformation om ekologisk produktion på Jordbruksverkets hemsida: Ekologisk produktion - Jordbruksverket.se
- EPOK:s hemsida: http://www.slu.se/EPOK
- Fogelfors (red), 2015. Fogelfors, H. (ed.) 2023. Vår mat – Odling av åker- och trädgårdsgrödor kap 14, avsnitt Vad är ekologiskt lantbruk?
- Reganold J P & Wachter J M. (2016). Organic agriculture in the twenty-first century. Nature plants 2, 1-8. http://www.nature.com/articles/nplants2015221