Summer course in Agrarian History
Kursen behandlar jordbruket historia, hur jordbruket påverkat landskapet och om hur spår efter äldre tiders jordbruk kan förstås och skötas. Det gäller så väl historiska- som biologiska värden som finns i äldre jordbrukslandskap.
Kursen är på distans med möjlighet till två frivilliga dagar med praktiska övningar.
Course evaluation
Additional course evaluations for LB0094
Academic year 2022/2023
Summer course in Agrarian History (LB0094-50021)
2023-06-05 - 2023-08-27
Academic year 2021/2022
Summer course in Agrarian History (LB0094-50084)
2022-06-06 - 2022-08-28
Academic year 2020/2021
Summer course in Agrarian History (LB0094-50077)
2021-06-07 - 2021-08-29
Academic year 2019/2020
Summer course in Agrarian History (LB0094-50015)
2020-06-08 - 2020-08-30
Academic year 2018/2019
Summer course in Agrarian History (LB0094-50017)
2019-06-03 - 2019-09-01
Academic year 2018/2019
Summer course in Agrarian History (LB0094-50032)
2019-06-10 - 2019-09-01
Academic year 2017/2018
Summer course in Agrarian History (LB0094-50042)
2018-06-04 - 2018-09-02
Syllabus and other information
Syllabus
LB0094 Summer course in Agrarian History, 10.0 Credits
Sommarkurs i agrarhistoriaSubjects
Landscape Architecture Agricultural Science Agricultural science Landscape ArchitectureEducation cycle
Bachelor’s levelModules
| Title | Credits | Code |
|---|---|---|
| Single module | 10.0 | 0002 |
Advanced study in the main field
First cycle, has only upper-secondary level entry requirementsBachelor’s level (G1N)
Grading scale
The grade requirements within the course grading system are set out in specific criteria. These criteria must be available by the course start at the latest.
Language
SwedishPrior knowledge
General entry requirements.Objectives
In the summer course in Agrarian History you learn to understand how the landscape has been influenced by agrciutlure, by farmers work and the grazing of farm animals, and how and why land use has chaged through history.
Upon completion of the course, the students shall be able to:
Account for the overall development of agriculture in Sweden
Account for general principles of the spatial organisation of the agrarian landscape, and how and why this has changed over time
Identify and interpret relics of agrarian history in the landscape
Account for characteristic features of the biological content of the agrarian landscape
Account for various methods of cultivation over time
Content
The course includes lectures, field excursions and practical exercises. Individual tasks during not scheduled weeks.
In the summer course in Agrarian History you learn to understand how the landscape has been influenced by agrciutlure, by farmers work and the grazing of farm animals, and how and why land use has chaged through history. The course includes also an overview of Swedish agrarian history with regard to traditional animal husbandry, cultivation and technologies, and basic terminology of the field. During field excursions we are identifying and discussing indicators of various relics of different times, still visible in the rural landscape, as well as biotopes and vegetation favoured by and related to agricultural cultivation, and impact of fertilizing.
Grading form
The grade requirements within the course grading system are set out in specific criteria. These criteria must be available by the course start at the latest.Formats and requirements for examination
Examination is partly accomplished in field, but also through project work and take home examination. Good attendance rate at lectures and excercises in a prerequisite to manage the examination.
If a student has failed an examination, the examiner has the right to issue supplementary assignments. This applies if it is possible and there are grounds to do so.
The examiner can provide an adapted assessment to students entitled to study support for students with disabilities following a decision by the university. Examiners may also issue an adapted examination or provide an alternative way for the students to take the exam.
If this syllabus is withdrawn, SLU may introduce transitional provisions for examining students admitted based on this syllabus and who have not yet passed the course.
For the assessment of an independent project (degree project), the examiner may also allow a student to add supplemental information after the deadline for submission. Read more in the Education Planning and Administration Handbook.
Other information
The right to participate in teaching and/or supervision only applies for the course instance the student was admitted to and registered on.
If there are special reasons, students are entitled to participate in components with compulsory attendance when the course is given again. Read more in the Education Planning and Administration Handbook.
Responsible department
Department of Urban and Rural Development
Further information
Litterature list
Cserhalmi Niklas. 2021. Fårad mark. Handbok för tolkning av historiska kartor och landskap. Sveriges hembygdsförbund, sidan 85–224. OBS! Ny omarbetad upplaga (Kan beställas från Sveriges Hembygdsförbund, https://butik.hembygd.se/products/farad-mark ca 395 kr.)
Cserhalmi, Niklas. 2006. Jordbrukslandskapets berättelser. Landskapstolkning på Krusenberg. Avdelningen för agrarhistoria.
Eklundh Bertil. m.fl. 1949. Arbetsledaren. Praktisk handbok för lantbruksbefäl. s. 177–202
Emanuelsson, Urban. 2009. Europeiska kulturlandskap, Hur människan format Europas natur, Stockholm, Formas. Sidorna 1–77, 102–182 och 334–356. (Boken kan t.ex. köpas genom Adlibris och Bokus 405–407 kr)
Flinck, Maria. 2005. ”Trädgårdar”, i Tunón, H., Pettersson, B. & Iwarsson, M.(red.). Människan och floran. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Sidorna 291–300
Framtidens naturvärden i kulturmiljöer – fallstudie Gamla Uppsala. 2018. Red. Ljungkvist, J. & A. Ekblom, Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet. Kapitel 5 och 7 (s. 91–114 och 131–174). http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1204551/FULLTEXT01.pdf
Gren, Leif. 1997. Fossil åkermark. Äldre tiders jordbruk – spåren i landskapet och de historiska sammanhangen. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Sidorna 23–26 och 96–105.
Gustavsson, Roland. och Anna Peterson. 2004. ”Autenticitet i förvaltning och bevarande”. Bebyggelsehistorisk tidskrift 48:52–58.
Håkansson, August. 1997. ”Dränering, sjösänkning och ängsvattning”. i Larsson, Bengt. M.P., Mats Morell, Janken Myrdal (red). Agrarhistoria. Stockholm LT. Sidorna 92–102
Israelsson (Martiin), Carin. 2005. Kor och människor. Nötkreatursskötsel och besättningsstorlekar på torp och herrgårdar 1850–1914. Hedemora, Gidlunds. S. 189–202.
Larsson, Jesper. 2011. ”Fäbodens förändring: från ryggrad i nordsvensk djurhållning till upplevelser och märkesprodukter”. Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900. Studier i de areella näringarnas historia, Stockholm, KSLA, sidorna 222–237.
Lennartsson, Tommy & Westin, Anna. 2019. Ängar och slåtter: historia, ekologi, natur- och kulturmiljövård. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. http://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1331194/FULLTEXT01.pdf
Lennartsson, Tommy och Weronika Axelsson Linkowski. 2011. ”Traditionell markanvändning och biologisk mångfald”, i Almstedt Jansson, Malin, Torbjörn Ebenhard & Jonny De Jong (red.) Naturvårdskedjan - för en effektiv naturvård. Uppsala: Centrum för biologisk mångfald. s. 128–146.
Martiin, Carin. 2011. ”Genom landskapet i kornas spår: Mjölkkorna har varit nyckelfigurer i det gångna seklets förändrade markanvändning”. Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900. Studier i de areella näringarnas historia, Stockholm, KSLA, s. 189–206.
Myrdal, Janken och Mats Morell. 1997. ”Fodertäkt, skörd och tröskning”, i Larsson, Bengt. M.P., Janken Myrdal och Mats Morell (red.). Agrarhistoria. Stockholm, LT. s. 153–165
Päiviö (Sjaunja), Eva-Lotta. 2008. Det agrara landskapet på vinst eller förlust – Biologiska och historiska värden inom lantbrukets nya uppdrag. Acta Universitatis agriculturae Sueciae 2008:95. sidorna 15–33.
Slotte Håkan. 1997. ”Hamling – historisk tillbakablick och råd för naturvårdare”. Svensk botanisk tidskrift 91:1–21.
Tollin, Clas. 2004. ”Historien i landskapet – om metoder att beskriva agrarlandskapet och dess komponenter”. Bebyggelsehistorisk tidskrift 47:19–29.
Werne, Finn. 1993 (2017). Böndernas Bygge. Traditionellt byggnadsskick på landsbygden i Sverige. Höganäs: Wiken. (Båstad: Arkitektur & Kultur). Sidan 8–109.
Totalt cirka 830 sidor.
Cserhalmi 2021, Emanuelsson 2009 och Werne 1993 (2017) finns att köpa eller låna. Övriga titlar finns tillgängliga på nätet eller genom Canvas.
Skötselhandböcker, handböcker, instruktioner m.m
Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar år 2015. Jordbruksverket 2015
Danielsson Robert. 2006. Handbok i fornminnesvård. Riksantikvarieämbetet. (Finns digitalt på Riksantikvarieämbetes hemsida: http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0CCEQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.raa.se%2Fpublicerat%2F9789172094222.pdf&ei=54J1VcuKKcScsgGB-5mICA&usg=AFQjCNED-tZ0pldWrmyjNcmuKwi_nYrT1w&bvm=bv.95039771,d.bGg)
Fria eller fälla - En vägledning för avvägning vid hantering av träd i offentliga miljöer. 2014. Red. Mebus, F. Stockholm, Riksantikvarieämbetet http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/7812
Höök Patriksson, K. (red) 1998. Skötselhandbok för gårdens natur- och kulturvärden. Jordbruksverket.(finns digitalt via följande länk.) https://issuu.com/jordbruksverket/docs/ovr3_1
Jordbruksverket 1999. Maskiner och redskap i naturliga fodermarker.
Kulturmiljölag (1988:950). http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1988950-om-kulturminnen_sfs-1988-950/
Lennartsson, Tommy, Tomas Ljung och Anna Westin. 2015. Inventering av biologiskt kulturarv. RAÄ. http://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1234613/FULLTEXT01.pdf
Stenholm Jakobsen, R. 2013. Hamla lövträd - en manual. Göteborgs universitet.
Stenholm Jakobsen, R. 2015. Liehandboken. Göteborgs universitet.
Åberg S. 1997. Bygga gärdesgård. 1997:9, Länsstyrelsen i Kronobergs län.