Summer course in Agrarian History
I distanskursen Sommarkurs i agrarhistoria får du lära dig mer om landskapets historiska värden. Vi utgår från dagens landskap och ser vilka spår som finns kvar av äldre tiders jordbruk. Det handlar om allt från förhistoriska lämningar till hamlade träd och gärdesgårdar.
Kursen behandlar jordbruket historia, hur jordbruket påverkat landskapet och om hur spår efter äldre tiders jordbruk kan förstås och skötas. Det gäller så väl historiska- som biologiska värden som finns i äldre jordbrukslandskap.
Kursen är på distans med möjlighet till två frivilliga dagar med praktiska övningar.
Information from the course leader
Sommarkurs i agrarhistoria startar i år den 5 juni med föreläsningar och upprop. Det är undervisning, övningar, seminarier fram till och med den 16 juni (6 juni undersvisningsfri). Föreläsningar, filmer och övningar kommer att finnas tillgängliga på kurshemsidan. Perioden från den 19 juni till den 1 augusti görs tre hemuppgifter: hemtentamen, intervju och skötselplan/historisk stig. Undervisningen återupptas den 3 augusti och examinationer av intervju och skötselplan/historisk stig sker den 9 och 10 augusti, med den 11 augusti som reservdag (för detaljer se schema).
Det kommer att vara två frivilliga dagar med praktiska övningar på kulturreservatet Linnés Hammarby utanför Uppsala den 7 och 8 augusti.
Många vill gå Sommarkurs i agrarhistoria. Du som är antagen, och har bestämt dig för att inte gå, skall därför så snart som möjligt avregistrera dig på antagning.se . Det ger möjlighet för andra att få plats. Tack!
Välkomna!
Jesper Larsson
Course evaluation
The course evaluation is now closed
LB0094-50021 - Course evaluation report
Once the evaluation is closed, the course coordinator and student representative have 1 month to draft their comments. The comments will be published in the evaluation report.
Additional course evaluations for LB0094
Academic year 2024/2025
Summer course in Agrarian History (LB0094-50102)
2025-06-09 - 2025-08-31
Academic year 2023/2024
Summer course in Agrarian History (LB0094-50172)
2024-06-03 - 2024-09-01
Academic year 2021/2022
Summer course in Agrarian History (LB0094-50084)
2022-06-06 - 2022-08-28
Academic year 2020/2021
Summer course in Agrarian History (LB0094-50077)
2021-06-07 - 2021-08-29
Academic year 2019/2020
Summer course in Agrarian History (LB0094-50015)
2020-06-08 - 2020-08-30
Academic year 2018/2019
Summer course in Agrarian History (LB0094-50017)
2019-06-03 - 2019-09-01
Academic year 2018/2019
Summer course in Agrarian History (LB0094-50032)
2019-06-10 - 2019-09-01
Academic year 2017/2018
Summer course in Agrarian History (LB0094-50042)
2018-06-04 - 2018-09-02
Syllabus and other information
Syllabus
LB0094 Summer course in Agrarian History, 10.0 Credits
Sommarkurs i agrarhistoriaSubjects
Landscape Architecture Agricultural ScienceEducation cycle
Bachelor’s levelModules
| Title | Credits | Code |
|---|---|---|
| Single module | 10.0 | 0002 |
Advanced study in the main field
First cycle, has only upper-secondary level entry requirementsBachelor’s level (G1N)
Grading scale
The grade requirements within the course grading system are set out in specific criteria. These criteria must be available by the course start at the latest.
Language
SwedishPrior knowledge
General entry requirements.Objectives
In the summer course in Agrarian History you learn to understand how the landscape has been influenced by agrciutlure, by farmers work and the grazing of farm animals, and how and why land use has chaged through history.
Upon completion of the course, the students shall be able to:
Account for the overall development of agriculture in Sweden
Account for general principles of the spatial organisation of the agrarian landscape, and how and why this has changed over time
Identify and interpret relics of agrarian history in the landscape
Account for characteristic features of the biological content of the agrarian landscape
Account for various methods of cultivation over time
Content
The course includes lectures, field excursions and practical exercises. Individual tasks during not scheduled weeks.
In the summer course in Agrarian History you learn to understand how the landscape has been influenced by agrciutlure, by farmers work and the grazing of farm animals, and how and why land use has chaged through history. The course includes also an overview of Swedish agrarian history with regard to traditional animal husbandry, cultivation and technologies, and basic terminology of the field. During field excursions we are identifying and discussing indicators of various relics of different times, still visible in the rural landscape, as well as biotopes and vegetation favoured by and related to agricultural cultivation, and impact of fertilizing.
Grading form
The grade requirements within the course grading system are set out in specific criteria. These criteria must be available by the course start at the latest.Formats and requirements for examination
Examination is partly accomplished in field, but also through project work and take home examination. Good attendance rate at lectures and excercises in a prerequisite to manage the examination.
If a student has failed an examination, the examiner has the right to issue supplementary assignments. This applies if it is possible and there are grounds to do so.
The examiner can provide an adapted assessment to students entitled to study support for students with disabilities following a decision by the university. Examiners may also issue an adapted examination or provide an alternative way for the students to take the exam.
If this syllabus is withdrawn, SLU may introduce transitional provisions for examining students admitted based on this syllabus and who have not yet passed the course.
For the assessment of an independent project (degree project), the examiner may also allow a student to add supplemental information after the deadline for submission. Read more in the Education Planning and Administration Handbook.
Other information
The right to participate in teaching and/or supervision only applies for the course instance the student was admitted to and registered on.
If there are special reasons, students are entitled to participate in components with compulsory attendance when the course is given again. Read more in the Education Planning and Administration Handbook.
Responsible department
Department of Urban and Rural Development
Further information
Grading criteria
Betygskriterier
På SLU tillämpas graderade betyg enligt U/3/4/5
Betyg på delmoment
Hemtentamen
På tentamen tillämpas betyg U/G. För en godkänd tentamen krävs godkänt svar (G) på alla frågor. För att svaret skall bedömas som godkänt krävs att redogörelsen är korrekt och utförlig, och att förklaringsresonemangen och diskussionsresonemangen är relevanta. Det krävs också att korrekta referenser görs till kurslitteraturen där det framgår vilken eller vilka sidor svaret hänvisar till.
Övningar
På övningarna tillämpas U/G. För godkänt (G) på övningarna krävs aktivt deltagande. Kursen innehåller nio övningar. För att kunna få slutbetyget 3 på kursen måste sex övningar vara godkända. För betyget 4 krävs sju övningar godkända och för betyg 5 krävs åtta övningar godkända. För överbetyg krävs även att övningarna lämnats in i tid. Om det föreligger särskilda skäl kan en övning ersättas med annan uppgift.
Seminarium
På seminarium tillämpas U/G. För G krävs aktivt deltagande.
Intervju
För intervjun tillämpas betyg U/G. För godkänt (G) krävs att intervjun är korrekt och utförlig.
Skötselplan/Historisk stig
För skötselplanen tillämpas betyg U/3/4/5.
Underkänt (U) ges om studenten inte uppnått kraven för betyg 3.
För betyget 3 skall studenten föreslå landskapsvårdsåtgärder eller ge förslag till en historisk stig, där platsens historia och historisk markanvändning har tagits i beaktande.
För betyg 4 skall studenten föreslå och resonera kring landskapsvårdsåtgärder eller en historisk stig, som bygger på en egen undersökning av platsens historia och den historiska markanvändningen där hänsyn tagits till biologi och kulturhistoria, och för den historiska stigen också till publik anpassning. Det krävs också att uppgiften lämnats in i tid.
För betyg 5 skall studenten föra en väl underbyggd diskussion omkring olika realistiska landskapsvårdsåtgärder eller möjligheter till en historisk stigdragning, som bygger på egen, gedigen undersökning av platsens historia och den historiska markanvändningen, där hänsyn tagits till biologi och kulturhistoria. För den historiska stigen ska hänsyn också ha tagits till publikanpassning, informationsförmedling och miljöns begräsningar. Det krävs också att arbete lämnats in i tid.
Betyg på hela kursen
Godkänt, betyg 3
För godkänt betyg krävs godkänt betyg på hemtentamen, sex godkända övningar, aktivt deltagande på seminarier, godkänd intervju samt betyg 3 på skötselplan/historisk stig.
Betyg 4
För betyg 4 på kursen krävs godkänt (G) betyg på hemtentamen, sju godkända övningar, aktivt deltagande på seminarier, godkänd intervju samt betyg 4 på skötselplan/historisk stig. Det krävs också att uppgifterna inklusive övningarna lämnats in i tid.
Betyg 5
För betyg 5 på kursen krävs godkänt (G) betyg på hemtentamen, åtta godkända övningar, aktivt deltagande på seminarier, godkänd intervju samt betyg 5 på skötselplan/historisk stig. Det krävs också att uppgifterna inklusive övningarna lämnats in i tid.
Litterature list
Cserhalmi Niklas. 2021. Fårad mark. Handbok för tolkning av historiska kartor och landskap. Sveriges hembygdsförbund, sidan 85–224. OBS! Ny omarbetad upplaga (Kan beställas från Sveriges Hembygdsförbund, https://butik.hembygd.se/products/farad-mark ca 345 kr.)
Cserhalmi, Niklas. 2006. Jordbrukslandskapets berättelser. Landskapstolkning på Krusenberg. Avdelningen för agrarhistoria.
Eklundh Bertil. m.fl. 1949. Arbetsledaren. Praktisk handbok för lantbruksbefäl. s. 177–202
Emanuelsson, Urban. 2009. Europeiska kulturlandskap, Hur människan format Europas natur, Stockholm, Formas. Sidorna 1–77, 102–182 och 334–356. (Boken kan t.ex. köpas genom Bokus och Adlibris 380–420 kr)
Flinck, Maria. 2005. ”Trädgårdar”, i Tunón, H., Pettersson, B. & Iwarsson, M.(red.). Människan och floran. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Sidorna 291–300
Framtidens naturvärden i kulturmiljöer – fallstudie Gamla Uppsala. 2018. Red. Ljungkvist, J. & A. Ekblom, Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet. Kapitel 5 och 7 (s. 91–114 och 131–174). http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1204551/FULLTEXT01.pdf
Gren, Leif. 1997. Fossil åkermark. Äldre tiders jordbruk – spåren i landskapet och de historiska sammanhangen. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Sidorna 23–26 och 96–105.
Gustavsson, Roland. och Anna Peterson. 2004. ”Autenticitet i förvaltning och bevarande”. Bebyggelsehistorisk tidskrift 48:52–58.
Håkansson, August. 1997. ”Dränering, sjösänkning och ängsvattning”. i Larsson, Bengt. M.P., Mats Morell, Janken Myrdal (red). Agrarhistoria. Stockholm LT. Sidorna 92–102
Israelsson (Martiin), Carin. 2005. Kor och människor. Nötkreatursskötsel och besättningsstorlekar på torp och herrgårdar 1850–1914. Hedemora, Gidlunds. S. 189–202.
Larsson, Jesper. 2011. ”Fäbodens förändring: från ryggrad i nordsvensk djurhållning till upplevelser och märkesprodukter”. Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900. Studier i de areella näringarnas historia, Stockholm, KSLA, sidorna 222–237.
Lennartsson, Tommy & Westin, Anna. 2019. Ängar och slåtter: historia, ekologi, natur- och kulturmiljövård. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. http://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1331194/FULLTEXT01.pdf
Lennartsson, Tommy och Weronika Axelsson Linkowski. 2011. ”Traditionell markanvändning och biologisk mångfald”, i Almstedt Jansson, Malin, Torbjörn Ebenhard & Jonny De Jong (red.) Naturvårdskedjan - för en effektiv naturvård. Uppsala: Centrum för biologisk mångfald. s. 128–146.
Martiin, Carin. 2011. ”Genom landskapet i kornas spår: Mjölkkorna har varit nyckelfigurer i det gångna seklets förändrade markanvändning”. Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900. Studier i de areella näringarnas historia, Stockholm, KSLA, s. 189–206.
Myrdal, Janken och Mats Morell. 1997. ”Fodertäkt, skörd och tröskning”, i Larsson, Bengt. M.P., Janken Myrdal och Mats Morell (red.). Agrarhistoria. Stockholm, LT. s. 153–165
Olsson, Roger (red.). 2008. Mångfaldsmarker. Naturbetesmarker – en värdefull resurs. Hagmarksmistra/Centrum för biologisk mångfald, SLU.
Päiviö (Sjaunja), Eva-Lotta. 2008. Det agrara landskapet på vinst eller förlust – Biologiska och historiska värden inom lantbrukets nya uppdrag. Acta Universitatis agriculturae Sueciae 2008:95. sidorna 15–33.
Slotte Håkan. 1997. ”Hamling – historisk tillbakablick och råd för naturvårdare”. Svensk botanisk tidskrift 91:1–21.
Tollin, Clas. 2004. ”Historien i landskapet – om metoder att beskriva agrarlandskapet och dess komponenter”. Bebyggelsehistorisk tidskrift 47:19–29.
Werne, Finn. 1993 (2017). Böndernas Bygge. Traditionellt byggnadsskick på landsbygden i Sverige. Höganäs: Wiken. (Båstad: Arkitektur & Kultur). Sidan 8–109.
Totalt cirka 1 070 sidor.
Skötselhandböcker, handböcker, instruktioner m.m
Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar år 2015. Jordbruksverket 2015
Danielsson Robert. 2006. Handbok i fornminnesvård. Riksantikvarieämbetet. (Finns digitalt på Riksantikvarieämbetes hemsida: http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0CCEQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.raa.se%2Fpublicerat%2F9789172094222.pdf&ei=54J1VcuKKcScsgGB-5mICA&usg=AFQjCNED-tZ0pldWrmyjNcmuKwi_nYrT1w&bvm=bv.95039771,d.bGg.
Fria eller fälla - En vägledning för avvägning vid hantering av träd i offentliga miljöer. 2014. Red. Mebus, F. Stockholm, Riksantikvarieämbetet http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/7812
Höök Patriksson, K. (red) 1998. Skötselhandbok för gårdens natur- och kulturvärden. Jordbruksverket.(finns digitalt via följande länk.) https://issuu.com/jordbruksverket/docs/ovr3_1
Jordbruksverket 1999. Maskiner och redskap i naturliga fodermarker.
Kulturmiljölag (1988:950). http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1988950-om-kulturminnen_sfs-1988-950/
Lennartsson, Tommy, Tomas Ljung och Anna Westin. 2015. Inventering av biologiskt kulturarv. RAÄ. http://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1234613/FULLTEXT01.pdf
Stenholm Jakobsen, R. 2013. Hamla lövträd - en manual. Göteborgs universitet.
Stenholm Jakobsen, R. 2015. Liehandboken. Göteborgs universitet.
Åberg S. 1997. Bygga gärdesgård. 1997:9, Länsstyrelsen i Kronobergs län.
Cserhalmi 2021, Emanuelsson 2009, Olsson 2008 och Werne 1993 (2017) finns att köpa eller låna. Övriga titlar finns tillgängliga på nätet eller genom Canvas.