Exjobb: Kriskost – vad äter vi i en krissituation och hur påverkar det jordbruket och miljön?

Under en lång tid hade Sverige en beredskap för jordbruket och livsmedelsystemet, och det utvecklades kriskoster, alltså planer och råd kring hur man skulle producera mat och vad man skulle äta i händelse av kris eller krig. Beredskapen började monteras ner under 1990-talet, men frågan har nu aktualiserats igen, då klimatkrisen, covid-pandemin och kriget i Ukraina har belyst sårbarheten i svensk livsmedelsförsörjning. Förra året utgav till exempel Länsstyrelsen skriften ”Mat härifrån - recept för vardag och krisberedskap”.

Men hur påverkas då matförsörjningen i en kris – vad kan vi producera, och hur långt räcker försörjningsförmågan i förhållande till befolkningens näringsbehov? Hur bör en kriskost se ut, med tanke på vad vi kan producera i en kris, miljöpåverkan och den näringsmässiga sammansättningen? Hur mycket växtnäring och importerade mineralgödselmedel behövs för att producera en kriskost till den svenska befolkningen?

Vem är du?

Vi letar nu efter en student som vill hjälpa oss reda ut någon eller några av dessa frågor i ett mastersarbete. Inriktningen på arbetet kan delvis anpassas till din utbildningsbakgrund och intressen. Du får gärna ha en tvärdisciplinär inriktning, till exempel inom nutrition, miljövetenskap, jordbruk, och/eller livsmedel.

En del beräkningar kommer ingå, så du bör behärska Excel eller något programmeringsspråk såsom R eller Python. Du kan välja att skriva på svenska eller engelska. I arbetet kommer det att ingå att läsa om tidigare och nuvarande krisberedskap och det är därför starkt meriterande om du kan läsa svenska.