Veterinärprogrammet
Programkod:
VY009
Förkunskapskrav och andra antagningsvilkor
För att bli antagen till veterinärprogrammet krävs, förutom grundläggande behörighet, särskild behörighet enligt följande:
• Biologi 2
• Fysik 2
• Kemi 2
• Matematik 4
alternativt
• Biologi B
• Fysik B
• Kemi B
• Matematik D
Det finns fler ersättningsmöjligheter för de kurser som krävs för behörighet.
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
För tillträde till de kurser som ingår i programmet gäller de krav på särskild behörighet som anges i respektive kursplan.
Mål
Allmänna mål
De allmänna målen för utbildning på grund- respektive avancerad nivå finns beskrivna i Högskolelagen, 1 kap. §§ 8-9.
Mål för examen
I enlighet med bilaga till förordning för Sveriges lantbruksuniversitet ska studenten uppfylla följande mål för veterinärexamen:
För veterinärexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som veterinär.
Kunskap och förståelse För veterinärexamen ska studenten • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, • visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det veterinärmedicinska området, inbegripet fördjupade kunskaper om djurens sjukdomar och skador, • visa insikt i djurhållningens förutsättningar, funktion och interaktion med miljön och samhället såväl nationellt som internationellt, • visa kunskap om ekonomi, organisation och författningar som är av betydelse för det veterinära området.
Färdighet och förmåga För veterinärexamen ska studenten • visa förmåga att självständigt diagnostisera sjukdomar och skador hos djur samt besluta om och utföra adekvat medicinsk och kirurgisk behandling inom grundläggande djursjukvård, • visa förmåga att genomföra åtgärder inom förebyggande djurhälsovård, • visa förmåga att identifiera problem och vidta nödvändiga åtgärder avseende samhällets krav på djurskydd, smittskydd och säkra livsmedel, • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, • visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det veterinära området med olika grupper samt kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, • visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper och, • visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings-, utvecklings- och utredningsarbete eller självständigt arbeta med andra kvalificerade uppgifter inom det veterinära området och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För veterinärexamen ska studenten • visa förmåga till helhetssyn i sin yrkesutövning och utifrån ett vetenskapligt synsätt kunna göra bedömningar med beaktande av folk- och djurhälsomässiga, ekonomiska, miljömässiga och etiska aspekter, • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot djur och djurägare, • visa förmåga att bedöma sina egna gränser i yrkesutövningen, och • visa förmåga att självständigt identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens.
Examen
Examen som utbildningen syftar till
Veterinärprogrammet syftar till en veterinärexamen som är en yrkesexamen.
Student som uppfyller fordringarna för veterinärexamen får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen veterinärexamen (Degree of Master of Science in Veterinary Medicine).
Examenskrav
Veterinärexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar (godkända kurser) om 330 högskolepoäng med följande krav:
• 180 högskolepoäng kurser i huvudområdet veterinärmedicin på grundnivå med successiv fördjupning (G1N, G1F, G2F)
• 150 högskolepoäng kurser i huvudområdet veterinärmedicin på avancerad nivå (A1N, A1F) inklusive 30 högskolepoäng självständigt arbete (masterarbete, A2E)
• alla obligatoriska programkurser
Innehåll och uppläggning
Beskrivning av programmet
Programmet syftar till att ge studenterna en veterinärmedicinsk utbildning avseende djursjukvård för enskilda individer och djurgrupper, för djurslag i människans omvårdnad. Däri ingår förebyggande hälsoarbete, avlivning, slakt, smittskydd, säker livsmedelsproduktion och veterinärmedicinskt folkhälsoarbete inom begreppet One health. En viktig del av utbildningen ger kunskaper om säkra livsmedel och detta inkluderar uppfödning av lantbrukets djur samt produktion, distribution och hantering av livsmedel.
Programmet innehåller en basvetenskaplig och en klinisk del. Under de basvetenskapliga åren ingår de ämnesområden som är nödvändiga för att förstå uppbyggnaden och funktionen hos det friska djuret. Därefter undervisas hur sjukdomar hos djur uppkommer, utvecklas och manifesteras, hur läkemedel utövar sina effekter och principer för ett optimalt läkemedelsval. De inledande åren innehåller också undervisning om hur arv och miljö påverkar hälsa, beteende, välfärd, produktion och prestation hos våra husdjur. Under de kliniska åren, årskurs 4-5, får studenterna träning i att bedöma sjukdomstecken och att tillämpa och kritiskt värdera de metoder som används för att utreda, åtgärda, behandla samt förebygga sjukdom hos såväl enskilda djur som i djurgrupper. I de kliniska kurserna ingår att värdera ekonomiska och djuretiska konsekvenser vid terapi och att tillämpa en helhetssyn i frågor som rör djurskydd, smittskydd och hållbarhetsaspekter samt att arbeta enligt gällande lagstiftning.
Utbildningen syftar också till att studenterna ska utveckla ett professionellt och vetenskapligt förhållningssätt i sin yrkesroll. Studenterna ska bli medvetna om det ansvar för kommunikation med djurägare, medarbetare, näringsliv, myndigheter och samhället i övrigt som den veterinära yrkesrollen innebär. Skriftlig och muntlig presentation, självständigt kunskapssökande med kritisk källgranskning, samt förmåga till analys och syntes tränas under utbildningen. Studenterna gör även bedömningar av frågeställningar som anknyter veterinärmedicin till humanmedicin, biologi, husdjurs- och livsmedelsvetenskap.
Programmet avslutas med ett självständigt arbete (masterarbete) på 30 hp, där studenten både experimentellt och teoretiskt får tillämpa sina fördjupade kunskaper, förmågor och förhållningssätt på en frågeställning inom veterinärmedicin.
Programmet ges huvudsakligen på svenska. En stor del av undervisningen sker i grupper och av den schemalagda tiden är en omfattande del obligatorisk. En stor del av anvisad litteratur är på engelska.
En väl fungerande studiemiljö präglas av öppenhet, jämställdhet och ett inkluderande sätt. SLU har ett aktivt arbete för jämställdhet och lika villkor, vilket främjar ett klimat som tar tillvara den mångfald som anställdas och studenters olika bakgrund, livssituation och kompetens tillför.
Kurser i programmet
(obligatoriska kurser i fetstil)
År 1
Anatomins grunder, 8 hp (veterinärmedicin, G1N)
Biomedicinsk baskurs, 20 hp (veterinärmedicin, G1N)
Organens struktur och funktion, 32 hp (veterinärmedicin, G1N)
År 2
Allmän sjukdomslära, 32 hp (veterinärmedicin, G1F)
Speciell patologi, 14 hp (veterinärmedicin, G1F)
Farmakologi och toxikologi, 14 hp (veterinärmedicin, G2F)
År 3
Populationsmedicin, 16 hp (veterinärmedicin, G1F)
Djurskydd, författningskunskap och epizootologi, 7 hp (veterinärmedicin, G2F)
Vetenskapligt förhållningssätt, 9 hp (veterinärmedicin, G2F)
Försöksdjursmedicin, 3 hp (veterinärmedicin, G2F)
Livsmedelssäkerhet, 13,5 hp (veterinärmedicin, G2F)
Hästens rörelseapparat – kliniskt tillämpad och komparativ anatomi, 4 hp (veterinärmedicin, G2F)
Klinisk propedeutik och bilddiagnostik, 7,5 hp (veterinärmedicin, G2F)
År 4-5, kliniska år
Veterinärmedicinsk propedeutik, 18 hp (veterinärmedicin, A1N)
Klinisk veterinärmedicin, 95 hp (veterinärmedicin, A1F)
Veterinär folkhälsovetenskap med tillämpad epidemiologi och epizootologi, 7 hp (veterinärmedicin, A1F)
År 6
Självständigt arbete i veterinärmedicin, 30 hp (veterinärmedicin, A2E)
Praktikkurser
Praktik - lantbrukets husdjur 1, 7,5 hp (lantbruksvetenskap/husdjursvetenskap, GXX)
Praktik - lantbrukets husdjur 2, 7,5 hp (lantbruksvetenskap/husdjursvetenskap, GXX)
Kursutbudet kan ändras under utbildningens gång. Det kan leda till en ny version av utbildningsplanen där information om övergångsbestämmelser anges. Beslut om kursutbudet fattas i god tid inför kommande läsår.
För varje kurs i programmet finns en kursplan som anger vad som specifikt gäller för den kursen. Detaljerad information om när kurserna ges finns på SLU:s studentwebb.
Övergångsbestämmelser och övriga förerskrifter
Övergångsbestämmelser
Studenter antagna till veterinärprogrammet hösten 2016 eller tidigare kan ta ut veterinärexamen enligt de examenskrav som finns preciserade i denna utbildningsplan om kraven är uppfyllda. En individuell studieplan upprättas i varje enskilt fall.
Övriga föreskrifter
Kurserna Praktik – lantbrukets husdjur 1, 7,5 hp, och Praktik – lantbrukets husdjur 2, 7,5 hp, kan inte ingå i examen i sin helhet. Möjlighet finns dock att använda en eller båda som grund för tillgodoräknande motsvarande del av kursen Populationsmedicin.
I veterinärprogrammet, 330 hp, ingår 90 hp på grundnivå med successiv fördjupning i huvudområdet veterinärmedicin, och 60 hp på avancerad nivå med fördjupning i huvudområdet veterinärmedicin, vilket ger möjlighet för den som kompletterar de programkopplade kurserna med ett självständigt arbete i veterinärmedicin, 15 hp (G2E), att ansöka om kandidatexamen och masterexamen med huvudområdet veterinärmedicin.
Övriga upplysningar
Allmänna bestämmelser för utbildning på grund- och avancerad nivå
Mer information om terminstider, examination, tillgodoräknande, antagning till senare del av program finns i regelsamlingen för utbildning på grund- och avancerad nivå på SLU:s studentwebb.
Möjlighet till fortsatta studier
Den student som har fullgjort utbildningen på veterinärprogrammet med avlagd examen har möjlighet att fortsätta sina studier på forskarnivå.
Revidering av utbildningsplan
Versionshantering av utbildningsplanen, version 2: Smärre förtydligande i beskrivningen av programmet. Justering av kurslistan för år 2 och 3. Den student som påbörjat utbildningen enligt version 1 av utbildningsplanen kan utan några särskilda åtgärder fortsätta i högre årskurser enligt version 2.
Versionshantering av utbildningsplanen, version 3: Ändringar i beskrivningen av programmet. Justering av kurslistan för år 4 och 5. Den student som påbörjat utbildningen enligt version 1-2 av utbildningsplanen kan utan några särskilda åtgärder fortsätta i högre årskurser enligt version 3.
Versionshantering av utbildningsplanen, version 4: Borttagning av begreppet ”områdesbehörighet” i förkunskapskraven. Anpassning av fasta textavsnitt och övrig layout till de nya anvisningarna för utbildningsplaner. Smärre justering i kurslistan för år 3 (en kurs delas upp i två). Den student som påbörjat utbildningen enligt version 1-3 av utbildningsplanen kan utan några särskilda åtgärder fortsätta i högre årskurser enligt version 4.