Ord och begrepp i den akademiska världen

Senast ändrad: 06 april 2022

I högskolevärlden möts du ofta av många nya ord. Här har vi samlat några av dem i en ordlista och försökt förklara vad de betyder. Vi har också lagt in ord och uttryck som bara finns på SLU .

 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

A

akademisk kvart (ak) 
Traditionen började på den tiden då inte alla studenter inte hade en egen klocka utan fick lita till kyrkklockans slag. När den slagit timman hade studenten en kvart på sig att hinna till föreläsningen. Detta används inte längre.

alumn
Tidigare student vid universitetet. SLU har ett nätverk för sina alumner. Ordet kommer från latin och betyder lärjunge, skyddsling eller elev, men har i sin nuvarande betydelse lånats in i svenskan från amerikansk engelska. Läs mer om SLU alumn.

amanuens
Student i högre årskurs, som är anställd för att medverka i undervisningen.

ASKet
Student som går eller har avslutat sina studier vid SLU i Alnarp.

avhandling/doktorsavhandling
Avhandlingen är den viktigaste delen av en forskarutbildning, som till större delen ägnas åt att bedriva forskning under handledning. Avhandlingen är ett vetenskapligt arbete där doktoranden redogör för sitt forskningsområde och sina forskningsresultat.
Avhandlingen presenteras och försvaras vid ett licentiatseminarium eller en doktorsdisputation

Till sidans topp


B

betyg
Efter varje avslutad kurs får du ett betyg. För de flesta kurser vid SLU används en fyrgradig betygsskala. Vilken skala som används för en viss kurs står i kursplanen.

branschråd
Evenemang då representanter för näringslivet bjuds in till diskussion om hur programmet motsvarar branschens krav på kommande arbetskraft, vilka färdigheter nyutexaminerade studenter förväntas ha, hur man kan samarbeta om praktik eller projektarbeten etc. Anordnas ofta av programnämnden eller motsvarande, särskilt för yrkesprogrammen.

Bylunds backe
Utomhusamfiteater, belägen centralt på Ultuna. Den har fått namn efter Ann-Christin Bylund, SLU:s rektor 2000-2006.

Till sidans topp


C

campus
Campus är latin och betyder "öppet fält", men används numera i betydelsen "universitetsområde". SLU har tre huvudorter/campus: Alnarp, Umeå och Ultuna/Uppsala.

canvas
Canvas är SLU:s lärplattform.

Centrala studiestödsnämnden (CSN)
The Swedish Board of Student Finance (CSN)
Den myndighet som administrerar det svenska studiestödet, det vill säga lån och bidrag för studier. Läs mer om CSN.

Till sidans topp


D

dekan / dekanus
Chef för en fakultet. Ingår i universitets ledningsgrupp tillsammans med bland andra rektor.

Diploma Supplement
Diploma Supplement är ett dokument (på engelska) som bifogas alla examensbevis. Dokumentet beskriver var i det svenska utbildningssystemet din utbildning hör hemma avseende bl.a. omfattning och förkunskapskrav. Läs mer om Diploma Supplement.

disciplinnämnd
Alla universitet/högskolor har en disciplinnämnd som hanterar disciplinära ärenden vid universitet. Universitetet får vidta disciplinära åtgärder mot studenter som fuskar, stör verksamheten eller utsätter någon för vissa former av trakasserier. De disciplinära åtgärderna är varning och avstängning.

disputation
Det tillfälle då doktoranden presenterar och försvarar sin doktorsavhandling. En betygsnämnd bedömer doktorandens prestation och avhandling samt ger betyget godkänd eller icke godkänd.

docent
Docent är en akademisk titel. För att antas som docent krävs att den sökande, efter doktorsexamen, självständigt utvecklat sin vetenskapliga och pedagogiska kompetens.

doktor
Person som har doktorsexamen.

doktorand
Person som är antagen till utbildning på forskarnivå. På SLU är c:a 60 % av doktoranderna anställda vid universitetet. Doktorand är samma sak som forskarstuderande.

doktorsavhandling
Se avhandling.

dugga
Ett mindre delprov som kan ges under en kurs.

Till sidans topp


E

ECTS
ECTS (European Credit Transfer System) är ett system för att omräkna studieprestationer mellan olika länders system. ECTS-poäng grundas på den arbetsbörda som krävs för att uppnå förväntade studieresultat. Vid svenska universitet och högskolor motsvarar 1 högskolepoäng 1 ECTS-poäng.

examen
Beviset eller "kvittot" på att du fullföljt din utbildning.

En generell examen är ett bevis på att en student har tagit de poäng som krävs och uppfyller de mål som gäller för respektive examen. De generella examina är högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen. Vad som krävs för de generella examina anges i bilaga till högskoleförordningen.
Kandidatexamen motsvarar tre års heltidsstudider (180 högskolepäng) på grundnivå. Magisterexamen motsvarar ett års heltidsstudier (60 högskolepoäng) på avancerad nivå, och masterexamen motsvarar två års heltidsstudier (120 högskolepoäng) på avancerad nivå.

SLU kan också utfärda vissa yrkesexamina. För dessa gäller särskilda mål som anges i SLU:s egen förordning. Dessutom specificeras krav i utbildningsplanen för respektive program som kan leda till yrkesexamen. För att kunna utöva vissa yrken krävs dessutom att man har legitimation eller viss behörighet.

Inom forskarutbildningen finns både licentiatexamen och doktorsexamen inom de flesta ämnen. En licentiatexamen omfattar 120 högskolepoäng, varav minst 60 ska ägnas åt avhandlingsarbete. Doktorsexamen omfattar 240 högskolepoäng, varav minst 120 ska ägnas åt avhandlingsarbete. Doktorsexamen är den högsta akademiska examen. Läs mer om examen.

examensarbete
Större självständig uppgift i slutet av en utbildning. Kallas även självständigt arbete eller uppsats. Problemformulering, genomförande och rapportering är centrala moment. Du presenterar och försvarar ditt arbete vid ett seminarium. För att ta kandidatexamen krävs att du gör ett examensarbete omfattande 15 högskolepoäng i ditt huvudområde. För att ta masterexamen krävs totalt examensarbete om 30 högskolepoäng i ditt huvudområde på avancerad nivå. Läs mer om examensarbeten.

examensbevis
Dokument som visar att du fått en viss examen. Läs mer om examensbevis.

examination
Examination innebär att du visar att du har de kunskaper kursen ska leda till. Examinatorn bestämmer ett betyg utifrån den eller de examinationsformer som anges i kursplanen. Det finns många olika examinationsformer, t.ex. skriftlig salsskrivning/tentamen, hemtentamen, muntlig tentamen, obligatorisk närvaro, PM/uppsats, laborationer, seminarier, tvärgruppsredovisningar, praktik. Läs mer om examination.

examinator
Den lärare som ansvarar för att kursens innehåll och nivå följer fastställd kursplan. Examinatorn fastställer också betygskriterier och ansvarar för bedömning av studenternas prestationer.

exkursion
Kortare studieresa.

Till sidans topp


F

fakultet
En organisatorisk del av universitetets akademiska verksamhet. SLU har fyra fakulteter.

fakultetskansli
En fakultets centrala administrativa enhet som bereder ärenden och stödjer fakultetens ledning.

fakultetsnämnd
Ledningsgrupp för fakulteten med uppgift att planera, organisera och följa upp den utbildning och forskning som bedrivs vid fakulteten.

forskare
Person som har examen på forskarnivå och arbetar vidare med forskning.

forskarutbildning
Utbildning som omfattar fyra års heltidsstudier, 240 högskolepoäng, och leder fram till en doktorsexamen. En licentiatexamen omfattar 120 poäng, två års heltidsstudier. För att bli antagen till forskarutbildning måste man ha genomgått grundläggande universitetsutbildning, varav minst ett år på avancerad nivå. Under forskarutbildningen fördjupar sig den forskarstuderande i sitt ämne. Minst 120 högskolepoäng (80 för licentiatexamen) av forskarutbildningen utgörs av avhandlingsarbete. Läs mer om forskarutbildning.

fristående kurs
Kurs som inte är kopplad till ett utbildningsprogram.

föreläsning
Den klassiska formen av universitetsundervisning. Äger rum i större grupper, ibland med flera hundra studenter. Vid en föreläsning tar läraren upp viktiga moment i det kursavsnitt som behandlas och kommenterar och kompletterar kurslitteraturen.

Till sidans topp


G

gasque
Fest med mat, spex och sång. Kallas också sittning.

Till sidans topp


H

halvfart
Normal studietakt betyder 30 högskolepoäng per termin. Läser du på halvfart läser du 15 högskolepoäng per termin.

handledare
Lärare eller forskare som ger kontinuerligt stöd i samband med t.ex. examensarbete/självständigt arbete eller forskarutbildning. Handledaren ska fungera som bollplank och hjälper dig att utveckla din vetenskapliga, kritiska och självständiga förmåga. Handledaren kan även ge återkoppling på dina texter.

hedersdoktor
Titel som tilldelas person som gjort framstående vetenskapliga insatser eller på annat sätt främjat forskningen vid universitetet. Även den latinska beteckningen doktor honoris causa används ibland.

helfart
Heltidsstudier motsvarar minst 60 högskolepoäng (40 arbetsveckor) per år. En och en halv högskolepoäng motsvarar en veckas heltidsstudier.

helårsstudent
En student som studerar på heltid i ett år, det vill säga läser 60 poäng på ett år. Många studenter läser dock bara enstaka kurser varför antalet individer på universitetet är större än antalet helårsstudenter.

huvudämne/huvudområde
Det ämne du läser flest poäng i. Vid SLU finns ett antal huvudämnen, som motsvarar de ämnen du kan ta examen i. För att du ska kunna ta ut en examen krävs ett visst antal poäng inom huvudämnet – 90 poäng för kandidatexamen, 30 poäng för magisterexamen och 60 poäng för masterexamen, utöver avlagd kandidatexamen.

högskola/högskolesektorn
I Sverige kan man studera på högskolenivå på drygt 50 högskolor, universitet och enskilda utbildningsanordnare som har rätt att utfärda examen. Universitetens och högskolornas verksamhet regleras ibland annat i högskolelagen och högskoleförordningen. Skillnaden mellan ett universitet och en högskola har traditionellt varit att endast universitet haft tillstånd att utfärda examina på forskarnivå. Det är också regeringen som beslutar om en högskola får rätt att benämna sig universitet.

högskolepoäng (hp)/poäng
Universitetsstudier anges i ett poängsystem, där 60 högskolepoäng motsvarar heltidsstudier under ett år. Högskolepoäng kan ges av statliga universitet och högskolor samt av enskilda utbildningsanordnare som har fått tillstånd av regeringen att utfärda examen.

Till sidans topp


I

institution
Organisatorisk enhet inom en fakultet. Institutionerna är indelade efter ämnes- eller tillämpningsområden. För varje kurs finns en kursansvarig institution som ansvarar för hur kursen genomförs. Dessutom kan det finnas en eller flera medansvariga institutioner som medverkar i kursen. Länk till en sida över alla institutioner på SLU.

Till sidans topp


K

kurs
Kurser utgör en högskoleutbildnings byggstenar. Varje kurs har en avgränsad omfattning, se kursplan. En kurs kan ingå i ett utbildningsprogram eller läsas som fristående kurs. Sök bland SLU:s kurser.

kursplan
Kursplanen är ett dokument som beskriver bl.a. kursens omfattning (anges i högskolepoäng), mål, huvudsakligt innehåll och hur examinationen går till.

kurstillfälle
En kurs kan ges vid flera tillfällen, och sådant som startdatum och studietakt kan variera mellan tillfällena. Som student söker du och antas till ett specifikt kurstillfälle.

kursvärdering
Efter varje kurs ska du fylla i en kursvärdering. Det är viktigt att du gör utvärderingen, eftersom svaren används för att utveckla kurserna så de blir så bra som möjligt. 

kårleg
Kort som är ditt bevis på medlemskap i en studentkår. Tas med på kårmöten, pubar och fester och fungerar som studentlegitimation, t.ex. för att få studentrabatt.

Till sidans topp


L

Ladok
Studiedokumentationssystem som används vid svenska universitet och högskolor. Alla uppgifter om vilka kurser du har gått, vilka poäng du har tagit och vilka kurser/program du är registrerad på finns i Ladok. Genom studentwebben kan du se vilka uppgifter som finns registrerade om dig. Här kan du även anmäla om du byter adress. Uppgifterna i Ladok är offentliga. Läs mer Ladok.

lektor/universitetslektor
En lektor är en lärare vid ett universitet eller en högskola. För att kunna anställas som lektor krävs doktorsexamen och pedagogisk skicklighet.

lärare
Lärartjänsterna vid universitet och högskolor är professor och lektor samt adjungerad professor och gästprofessor. Under en övergångsperiod finns även t.ex. forskarassistent. Vid SLU finns därutöver adjunkt, adjungerad lektor och adjungerad adjunkt .

Till sidans topp


N

nation
En nation är en sammanslutning av studenter som kommer från samma område i landet – detta är dock inte ett måste. Nationerna har ett stort utbud av baler, spex och idrott, samt administration, läsplatser och bostäder. Nationer finns framförallt i Uppsala och Lund.

näringslivsdag
Evenmang då representanter för näringslivet bjuds in att hålla föredrag, delta i paneldebatter, ställa ut posters, ordna frågestunder eller på annat sätt informera studenterna om hur deras kommande arbetsmarknad ser ut. Anordnas på flera av SLU:s campusområden, ofta av eller i samarbete med studentkårerna.

Till sidans topp


O

obligatoriskt moment
Ett obligatoriskt moment är något du måste genomföra för att bli godkänd på en kurs. Vad som är obligatoriskt framgår av kursplanen.

Till sidans topp


P

plagiat
Plagiat är om du använder andras arbeten eller texter på ett sätt så att det verkar som om det är dina egna.

Plagiering är alltid fel. Om det sker i syfte att vilseleda vid prov eller liknande betraktas det som fusk och kan resultera i disciplinära åtgärder (se disciplinnämnd). Läs mer om fusk och plagiat.

praktik
Praktik är när du, som en del av din utbildning, tillbringar en viss tid på en arbetsplats. Många utbildningar innehåller en eller flera praktikperioder. Det ger träning i färdigheter och förmågor och en inblick i det framtida arbetslivet.

prefekt / områdeschef
Chef för en institution

professor
En person som innehar en professorstjänst. Professor är den högsta akademiska lärartjänsten. En professor bedriver forskning och forskarutbildning inom det ämnesområde som professorstjänsten gäller.

professor emerita/professor emeritus
Pensionerad professor. Emeritus används för manliga professorer, emerita för kvinnliga.

programnämnd/programutskott
Olika namn används vid olika fakulteter. Har övergripande ansvar för ett specifikt utbildningsprogram eller några utbildningsprogram inom samma eller närliggande områden. Arbetar bl.a. med kursplaner, kursutbud och kursvärderingar, men också med studiesociala frågor.

programstudierektor
Person med uppdrag att samordna ett utbildningsprogram.

promotion/doktorspromotion
Högtidlig sammankomst då de som avlagt doktorsexamen tar emot tecknen på sin nya värdighet, t.ex. diplom, hatt, ring och lagerkrans.

prorektor
Prorektor är rektors ställföreträdare och utses av universitetets styrelse.

Till sidans topp


R

ramschema
Ett ramschema är en del av utbildningsplanen och beskriver kursstrukturen, dvs. i vilken ordning och när de olika kurserna inom programmet bör läsas.

rektor
Utses av regeringen på förslag från styrelsen. Rektor leder universitetets dagliga arbete och är ledamot i styrelsen.

Till sidans topp


S

seminarium
En undervisningsform som bygger på att studenterna är aktiva och diskuterar med läraren/handledaren och med varandra.

självständigt arbete
Se examensarbete.

småtting/recentior (recce)
Benämning på ny student, även andra begrepp förekommer.

student
Person som är antagen till och deltar i utbildning på högskola eller universitet. 

studentkår
Studentkår är en organisation som arbetar för att tillvarata studenternas intressen. Det finns en eller flera studentkårer vid alla universitet och högskolor i Sverige. Vid SLU finns totalt åtta studentkårer. Läs mer om studentkårer.

studierektor/institutionsstudierektor
Lärare som ansvarar för utbildningen vid en institution.

studievägledare
Studievägledaren har till uppgift att stödja dig i beslut som rör dina studier. De kan också svara på frågor om ansökning, förkunskapskrav, registrering och antagning, studiemedel, studieteknik, examen och andra praktiska frågor. Läs mer om SLU:s studie- och karriärvägledning.

styrelse
Styrelsen är universitetets högsta beslutande organ och utses av regeringen. Styrelsen är ytterst ansvarig för SLU:s verksamhet och ekonomi. Den består av företrädare för industri, näringsliv och offentliga organisationer samt representanter för lärare, forskare och studenter.

Syltan
Både Ultunarestaurangen och Restaurang Alnarp kallas Syltan.

Skogis
Skogis kan både vara Skogshögskolans kårhus i Umeå och/eller campus i Umeå.

Till sidans topp


T

tentamen (tenta)
En tentamen eller tenta är ett prov som du måste göra för att visa att du klarat kursens lärandemål. Det finns olika former av tentamen, salstentamen är vanligast. Läs mer om tentamen.

Till sidans topp


U

ultunaesare
Student som går eller har avslutat sina studier vid SLU Ultuna (dock ej veterinärer).

utbildningsnivå
Från och med hösten 2007 delas den högre utbildningen i Sverige in i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Varje nivå förutsätter och bygger på att man har utbildning på tidigare nivåer. Du måste till exempel ta en kandidatexamen på grundnivå innan du kan börja studera på ett program på avancerad nivå. För att få börja på forskarnivå måste du ha läst minst ett år på avancerad nivå. Läs mer om utbildningsnivåer.

utbildningsplan
För varje utbildningsprogram ska det finnas en utbildningsplan. Utbildningsplanen anger bl.a. utbildningens mål och innehåll samt vilken examen/vilka examina som den leder till. Utbildningsplanen fastställs av den programnämnd som ansvarar för programmet.

Till sidans topp