Värmereducerande åtgärder för urbana mikroklimat

Summary

FN:s klimatpanel IPCC betonar i en rapport svårigheterna med att uppnå de globala målen i Parisavtalet som trädde i kraft 2016. Målet är att begränsa den globala uppvärmningen under 2°C och läget är akut för att inte inom en snar framtid överstiga en ökning i global medeltemperatur med 1,5 °C. De ökade temperaturerna i samband med klimatförändringarna förstärks ytterligare i städerna på grund av den urbana värmeöeffekten, vilket medför att tät bebyggelse kan uppnå temperaturer på exempelvis 10°C varmare jämfört med den omgivande rurala miljön. Värme har negativa effekter på människors välmående som värmeslag, dödsfall eller utmattning och värmeböljan år 2018 visade 635 fler dödsfall i Sverige jämfört med samma veckor (27-31) året innan. Syftet med uppsatsen är att bidra med en fördjupad förståelse för vilka värmereducerande åtgärder yrkesverksamma inom gestaltning- och projekteringsprocessen kan tillämpa för att skapa resilienta och hållbara urbana miljöer. Frågeställningen som har besvarats i detta arbete är: Vilka värmereducerande åtgärder kan lindra värmeöeffekter och hur kan dessa tillämpas vid gestaltning av urbana miljöer? De värmereducerande åtgärder som identifierats i arbetet har delats in i kategorierna material, vegetation, bebyggelsegeometri, vatten och skugga. Dessa åtgärder har applicerats i en fallstudie för att undersöka hur dessa kan tillämpas på en skolgård och en bostadsgård. Genom att förstå hur dessa kategorier tillsammans lindrar värmeöeffekter, kan vi gemensamt skapa resilienta och hållbara urbana miljöer. Vikten att skapa varierade miljöer utifrån ett helårsperspektiv behöver belysas för att uppnå en balans mellan svalkande miljöer sommartid som inte upplevs alltför kalla vintertid.